Släktbaserade kriminella nätverk i Sverige
Skriftlig fråga 2020/21:2504 av Björn Söder (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-04-12
- Överlämnad
- 2021-04-13
- Anmäld
- 2021-04-14
- Svarsdatum
- 2021-04-21
- Sista svarsdatum
- 2021-04-21
- Besvarad
- 2021-04-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
I en intern hemligstämplad rapport, som Sydsvenskan tagit del av, pekar polisen ut 34 kriminella släktbaserade nätverk och klaner. 23 av dessa finns i Skåne.
Personer i klanerna avslöjades i höstas ha infiltrerat myndigheter och politiska församlingar, och enligt uppgifter till Sydsvenskan pågår just nu en insats för att få bort medlemmar i kriminella släktnätverk från känsliga positioner där de till exempel kan påverka bidragsbeslut. Av de 161 personer som pekas ut som huvudpersoner i polisrapporten har 111 koppling till Skåne.
Genom en ansvarsfull invandringspolitik och en kraftfull rättspolitik hade Sverige kunnat vara förskonat från sådana här klaner och kriminell aktivitet. Tyvärr har både den nuvarande och tidigare regeringar misslyckats kapitalt och i stället låtit sådana här klaner och kriminalitet frodas i vårt samhälle.
Att polisen dessutom hemlighåller information om klanverksamhet är anmärkningsvärt.
Jag vill fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Vilka åtgärder vidtar ministern för att bekämpa de släktbaserade kriminella nätverken?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2504 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Svar på fråga 2020/21:2504 av Björn Söder (SD)
Släktbaserade kriminella nätverk i Sverige och fråga 2020/21:2505 av Björn Söder (SD) Hemligstämpling av rapport om släktbaserade kriminella nätverk
Björn Söder har frågat justitie- och migrationsministern vilka åtgärder han vidtar för att bekämpa de släktbaserade kriminella nätverken. Frågan har överlämnats till mig. Vidare har Björn Söder frågat mig om jag har för avsikt att verka för att rapporter från polisen om släktbaserade kriminella nätverk ska delges medborgarna.
Enligt Polismyndigheten finns det flera olika typer av kriminella nätverk i Sverige och oavsett vilken typ av kriminella nätverk som avses ska de bemötas med samhällets fulla kraft. Bekämpningen av organiserad brottslighet och de nätverk som verkar inom den är en av regeringens viktigaste prioriteringar.
Att varaktigt trycka tillbaka brottsligheten är ett långsiktigt arbete som kräver uthållighet. Närvarande poliser är en avgörande faktor för detta. Regeringen har därför initierat en historiskt tillväxt av polisanställda. Tillväxten pågår för fullt och Sverige har nu fler poliser än någonsin tidigare. Under förra året ökade antalet poliser i samtliga polisregioner. Allmänhetens förtroende för Polismyndigheten är också grundläggande i sammanhanget. Det ligger nu på den högsta nivån sedan den Nationella trygghetsundersökningen (NTU) började genomföras.
Den satsning mot gängkriminaliteten som regeringen nu genomför är den mest omfattande någonsin i Sverige. Flera viktiga lagar har redan trätt i kraft och kan tillämpas av rättsväsendet. Under 2021 kommer också flera angelägna utredningar att redovisas och utgöra underlag för fortsatt lagstiftningsarbete. Det handlar bland annat om Gängbrottsutredningen som överväger en rad straffrättsliga åtgärder mot brott i kriminella nätverk.
Möjligheten att läsa krypterad kommunikation, s.k. hemlig dataavläsning, är redan på plats och har inneburit ett effektivt verktyg i brottsbekämpningen. Regeringen arbetar också för att förbättra förutsättningarna för Polismyndigheten att göra husrannsakan för att leta efter vapen och andra farliga föremål. Användningen av hemliga tvångsmedel har blivit enklare och en utredning har tillsatts för att ta fram förslag om hur hemliga tvångsmedel ska kunna användas i större utsträckning för att bekämpa allvarlig brottslighet.
Regeringen lägger även stor vikt vid det långsiktigt förebyggande arbetet där det centrala är att bryta de kriminella nätverkens strukturer och nyrekryteringen av unga.
När det gäller frågan om jag har för avsikt att verka för att rapporter från Polismyndigheten ska delges allmänheten i större utsträckning så ska vi givetvis tala om de problem som finns och öppenhet ska, så långt det är möjligt, genomsyra arbetet. Det finns också många öppna rapporter som behandlar kriminella nätverk. All underrättelseinformation är dock av förklarliga skäl inte offentlig. Det är den myndighet som har upprättat och förvarar en underrättelserapport, i detta fall Polismyndigheten, som självständigt bedömer om uppgifter i den omfattas av sekretess. Jag har fullt förtroende för att myndigheten gör adekvata bedömningar i dessa frågor, oavsett vilka ämnesområden det rör sig om.
Stockholm den 21 april 2021
Mikael Damberg
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.