Social ekonomi
Skriftlig fråga 2005/06:1793 av Carlström, Marianne (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-06-12
- Anmäld
- 2006-06-12
- Besvarad
- 2006-06-26
- Svar anmält
- 2006-10-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 12 juni
Fråga 2005/06:1793 av Marianne Carlström (s) till näringsminister Thomas Östros (s)
Social ekonomi
Den sociala ekonomin kan ses som den tredje sektorn bredvid den offentliga och den privata sektorn i samhället. Där ryms verksamhet som bedrivs inom ideella föreningar och de traditionella folkrörelserna, men också föräldrakooperativa förskolor och andra verksamheter som har till främsta syfte att möta ett gemensamt ekonomiskt och socialt behov. Verksamheterna bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. Målet med verksamheten är nyttan, inte vinsten i första hand.
Den sociala ekonomin är en underskattad sektor i vårt samhälle, trots att dessa verksamheter ofta bidrar med arbetstillfällen och viktiga tillskott till vardagsdemokratin.
Vad avser näringsministern att göra för att främja den sociala ekonomin i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:1793 besvarad av
den 26 juni
Svar på fråga 2005/06:1793 om social ekonomi
Näringsminister Thomas Östros
Marianne Carlström har frågat mig vad jag avser att göra för att främja den sociala ekonomin i Sverige.
Den sociala ekonomin omfattar många olika typer av verksamheter som har allmännytta eller medlemsnytta och inte vinstintresse som främsta drivkraft. Inom den sociala ekonomin finns även de sociala företagen som särskilt inriktar sig på medborgargrupper med svag förankring på arbetsmarknaden. Deras verksamhet förutsätter i regel en tillfällig eller permanent subventionering av stat eller kommun utöver eventuella intäkter från försäljning av varor och tjänster, insamlingar med mera.
Regeringen stöder kooperativ näringsverksamhet inom ramen för insatserna för näringslivsutveckling. Från detta anslag används 35 miljoner kronor under innevarande budgetår för att främja kooperativt företagande. Huvuddelen av detta belopp används för att finansiera rådgivningsverksamheten hos de lokala kooperativa utvecklingscentrumen.
Statskontoret fick i juni 2003 i uppdrag av regeringen att göra en översyn av bidragsgivningen till ideella föreningar. Uppdraget redovisades i rapporten Bidrag till ideella organisationer @ kartläggning, analys och rekommendationer (2004:17). Kartläggningen visar att de statliga bidragen till ideella organisationer år 2003 uppgick till nästan 6,5 miljarder kronor fördelade på 96 olika bidrag. Om bidragen till idrotten och folkbildningen exkluderas uppgick bidragen via enskilda organisationer till 940 miljoner kronor. För närvarande utreds den framtida folkrörelsepolitiken (Ju 2005:12, dir. 2005:117) och i det uppdraget ingår att föreslå lämpliga åtgärder rörande bidragsgivning och andra finansieringsformer. Utredningen hanterar även frågor om social ekonomi.
I november förra året beslutade riksdagen i enlighet med regeringens proposition (prop. 2004/05:178) om aktiebolag med särskild vinstbegränsning att aktiebolag med särskild vinstbegränsning ska vara ett särskilt slag av privat aktiebolag. Grundläggande för ett bolag av detta slag ska vara att verksamheten drivs i annat syfte än att ge aktieägarna vinst. Införandet av denna bolagsform underlättar för privata aktörer att bedriva verksamhet inom den sociala ekonomin.
I juni innevarande år beslutade riksdagen med anledning av regeringens proposition (prop. 2005/06:116) om förenklade redovisningsregler om ändringar i ett flertal lagstiftningar som bland annat innebär förenkling i bokföringsskyldigheten för mindre företag. Ideella föreningar, stiftelser med flera associationsformer berörs av dessa ändringar.
Regeringen har tillsatt en särskild delegation som har till uppgift att se över villkoren för idéburna organisationer inom sjukvården och äldreomsorgen. I begreppet idéburna organisationer innefattas bland annat frivilligorganisationer, ideella organisationer, kooperativ, organisationer utan vinstsyfte, folkrörelser med mera. Utredningen ska bland annat se över frågor som samverkansformer, etablering, finansiering samt lagen om offentlig upphandling. Utredningen ska lämna sitt slutbetänkande senast den 1 mars 2008.
Inom Regeringskansliet pågår för närvarande en diskussion om förutsättningarna för den sociala ekonomin.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.