social snedrekrytering i högskolan
Skriftlig fråga 2000/01:297 av Hjertén, Lars (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-11-24
- Anmäld
- 2000-11-28
- Besvarad
- 2000-11-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:297
av Lars Hjertén (m) till utbildningsminister Thomas Östros om social snedrekrytering i högskolanUnder många år har frågan om social snedrekrytering till den högre utbildningen påtalats. Om det inte är tillräcklig bredd i rekryteringen kommer många studerande som skulle ha goda förutsättningar aldrig att nå högskolan. Visserligen pekar vissa siffror på en marginell ökning av studenter från icke akademiska hem och från hem från lägre socialgrupper, men ökningen är mycket liten. Antalet studenter har ökat med ca 50 % under åren 1990@1997 i Sverige. Därigenom placerar vi oss i OECD-ländernas mitt, men andelen från olika sociala grupper har inte förändrats särskilt mycket.
En viktig orsak till att rekryteringen är ungefär densamma som tidigare är att många misslyckas i gymnasieskolan. Tusentals gymnasister fullföljer inte sina studier och många saknar godkända avgångsbetyg i flera kärnämnen. Bland dessa elever finns en stor andel från hem utan studievana och många har invandrarbakgrund. Gemensamt är att de inte är behöriga att söka till högskolan.
Min fråga till utbildningsministern blir med anledning av vad jag här beskrivit:
Planerar regeringen några åtgärder för att minska den sociala snedrekryteringen till högskolan?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:297 besvarad av
den 29 november
Svar på fråga 2000/01:297 om social snedrekrytering i högskolan
Utbildningsminister Thomas Östros
Lars Hjertén har frågat mig om regeringen planerar några åtgärder för att minska den sociala snedrekryteringen till högskolan.
Andelen unga från hem utan studietraditioner som studerar på högskolan är i dag större än någonsin. Statistiska centralbyråns siffror visar att den sociala snedrekryteringen, efter att ha legat stilla under 1970- och 1980-talen, nu sjunker, även om det går alldeles för sakta. Högskoleverkets undersökningar visar att ungefär hälften av studenterna vid landets universitet och högskolor har en icke-akademisk familjebakgrund. I dag finns mer än 150 000 studenter i högskolan vars båda föräldrar saknar högskoleutbildning. Det gör högskolan till en betydelsefull institution för social rörlighet, även om det fortfarande är betydligt vanligare att barn till högskoleutbildade söker sig till högskolan än att ungdomar med arbetarbakgrund gör det.
Den viktigaste förklaringen till den minskande snedrekryteringen är utbyggnaden av högskolan i hela landet. Under perioden 1997@2003 tillförs universiteten och högskolorna resurser för närmare 100 000 nya permanenta platser. Högskolan befinner sig således i ett expansionsskede.
I budgetpropositionen för år 2001 har regeringen angett att det långsiktiga målet för 2000-talets högskola är att hälften av en ungdomskull ska ha börjat högskolestudier vid 25 års ålder. I samma proposition framhålls att högskolan måste präglas av minskad snedrekrytering och ökad mångfald. För att lyckas med detta måste högskolan bli mycket bättre på att rekrytera fler till studier bl.a. från hem utan studietraditioner.
Det ökande antalet utbildningsplatser är en viktig förutsättning för ett framgångsrikt rekryteringsarbete. Det nya studiestödet som införs hösten 2001 med förbättrade villkor i form av högre bidragsdel, pensionsgrundande studiebidrag och högre fribelopp, är en annan viktig del i detta arbete.
Att minska den sociala och etniska snedrekryteringen är en fråga om rättvisa men också om kvalitet. Hösten 1999 beslöt regeringen att tillkalla en särskild utredare som fick i uppdrag att lämna förslag till åtgärder inom högskolan för att öka mångfalden i högskolan. Utredaren skulle också ge förslag till åtgärder för att stödja nya grupper av studerande i högskolemiljön. Utredaren har i maj 2000 redovisat sina förslag i betänkandet Mångfald i högskolan @ Reflektioner och förslag om social och etnisk mångfald i högskolan (SOU 2000:47). Betänkandet har @ tillsammans med en inom Utbildningsdepartementet upprättad promemoria med förslag till åtgärder avseende rekrytering samt en skrivelse från Högskoleverket om tillträde till högre utbildning @ remissbehandlats. Remisstiden gick ut den 27 oktober 2000.
Jag avser att föreslå regeringen att under våren 2001 överlämna en proposition till riksdagen med förslag till åtgärder som bl.a. syftar till att bredda rekryteringen till högskolan.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.