Speciallärartjänster i skolan
Skriftlig fråga 2021/22:1485 av Jörgen Grubb (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-04-21
- Överlämnad
- 2022-04-22
- Anmäld
- 2022-04-26
- Svarsdatum
- 2022-05-04
- Sista svarsdatum
- 2022-05-04
- Besvarad
- 2022-05-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)
Lärarnas riksförbund visar i en ny undersökning Specialpedagogik på undantag att det råder stor brist på speciallärare och att elever som behöver särskilt stöd i grundskolan inte får det förrän i årskurs 9. I jämförelse nämns Finland där tidigt stöd anses extra viktigt och ges i klass 1 och 2.
Lärarnas Riksförbund uppskattar att det krävs ytterligare 5 000 speciallärartjänster.
Undersökningen visar också att det finns i genomsnitt färre speciallärare och specialpedagoger per elev i vissa skolor i utsatta områden, jämfört med vissa skolor i mer välmående områden, fastän det finns mer resurser fördelade enligt resursfördelningsmodeller till skolor i de utsatta områdena. Detta visar att den så kallade åtgärdsgarantin om att läsa, skriva och räkna innan eleverna går vidare till mellanstadiet inte hjälper fullt ut.
Lärare vittnar om att det finns ett stort antal elever som är i behov av särskild anpassning, vilket gör lärarens uppdrag mycket ansträngt eftersom de även ska tillgodose dessa elevers behov inom ramen för undervisningen. Till det kommer således att elever i behov av specialpedagoger får stöd för sent och att det saknas tusentals speciallärartjänster.
Jag vill med anledning av ovanstående fråga statsrådet Lina Axelsson Kihlblom:
Vad avser statsrådet att göra för att elever ska ges det stöd de behöver?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:1485 besvarad av Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)
Svar på fråga 2021/22:1485 av Jörgen Grubb (SD)
Speciallärartjänster i skolan
Jörgen Grubb har frågat mig vad jag avser att göra för att elever ska ges det stöd de behöver.
Jag vill inleda med att det är en självklarhet att barn och elever som behöver stöd ska få det och att detta är huvudmännens ansvar. Av skollagen (2010:800) framgår att alla barn och elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.
Enligt skollagen ska en elev ges extra anpassningar om det kan befaras att eleven inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Om det inte är tillräckligt ska elevens behov av särskilt stöd utredas och ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av åtgärdsprogrammet ska behovet av särskilt stöd och hur det ska tillgodoses framgå, samt när åtgärderna ska följas upp och utvärderas och vem som är ansvarig för uppföljningen respektive utvärderingen. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas.
Sedan den 1 juli 2019 gäller bestämmelserna i skollagen om en garanti för tidiga stödinsatser i förskoleklassen och lågstadiet, som ska säkerställa att alla elever som behöver stödinsatser tidigt får det i svenska, svenska som andraspråk och matematik.
När det gäller bristen på specialpedagogisk kompetens satsar regeringen sedan flera år på att utbilda och anställa fler speciallärare och specialpedagoger, bl.a. genom statsbidraget för Lärarlyftet. Sedan 2016 kan skolhuvudmän söka statsbidrag för personalförstärkningar inom elevhälsan. Antalet examinerade speciallärare och specialpedagoger har ökat de senaste åren. Av Skolverkets lärarprognos 2021 framgår att om nuvarande mönster består, beräknas den framtida examinationen av speciallärare och specialpedagoger vara tillräckligt stor för att täcka behovet fram till år 2035. Antalet nybörjare har enligt rapporten ökat kraftigt under det senaste decenniet.
2018 införde regeringen Likvärdighetsbidraget, ett statsbidrag för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling i skolan som syftar till att förbättra kunskapsresultaten och stärka likvärdigheten. Bidraget fördelas utifrån socioekonomiska faktorer så att mest resurser går dit de bäst behövs. Skolan ska vara som starkast där behoven är som störst och huvudmännen ska ha förutsättningar att göra långsiktiga insatser inom till exempel undervisning och elevhälsa. Sedan införandet har statsbidraget ökat från 1 miljard kronor till över 6,5 miljarder kronor för 2022.
Regeringen har även förlängt och vidgat satsningen Specialpedagogik för lärande som syftar till att stärka den generella specialpedagogiska kompetensen bland lärare och förskollärare.
Regeringen har nyligen fattat beslut om flera propositioner som riksdagen ska ta ställning till under våren 2022. I propositionen Resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd (prop. 2021/22:156) lämnar regeringen förslag som syftar till att utveckla och tydliggöra förutsättningarna för resursskolor. I propositionen lämnas även förslag som syftar till att systemet med tilläggsbelopp ska bli mer likvärdigt och rättvist så att barn och elever får det stöd de behöver. I propositionen Elevhälsa och stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning (2021/22:162) föreslår regeringen att elevhälsans uppdrag ska stärkas och förtydligas. Det föreslås även ett krav på tillgång till specialpedagog eller speciallärare för elevhälsans specialpedagogiska insatser.
För att stödja skolorna har regeringen i regleringsbrevet för 2022 gett Statens skolverk och Specialpedagogiska skolmyndigheten i uppdrag att ta fram stödmaterial för utredning av en elevs behov av särskilt stöd. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 1 februari 2023.
Sammantaget har regeringen vidtagit en rad åtgärder och lämnat ett antal förslag på riksdagens bord. Ingen elev ska lämnas efter i skolan och regeringen kommer fortsätta arbeta för alla elevers möjlighet till en likvärdig utbildning och för att elever som har behov av stödinsatser också ska få rätt stöd i rätt tid.
Stockholm den 4 maj 2022
Lina Axelsson Kihlblom
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.