Språkkrav inom äldreomsorgen
Skriftlig fråga 2021/22:874 av Markus Wiechel (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-01-21
- Överlämnad
- 2022-01-23
- Anmäld
- 2022-01-25
- Svarsdatum
- 2022-02-02
- Sista svarsdatum
- 2022-02-02
- Besvarad
- 2022-02-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Sverigedemokraterna har återkommande lyft behovet av språkkrav inom äldreomsorgen. Denna omsorg är nämligen till för de äldre, och verksamheten ska varken ses som förvaringsplats eller som integrationsåtgärd. Om detta torde det finnas en tämligen bred samsyn mellan olika politiska partier. De äldre förtjänar helt enkelt det bästa, och deras sista år måste vara värdiga.
Ändå ser vi en äldreomsorg i dag som präglas av problem. Ett av de betydande problemen är att det kommit att bli mer av en integrationsåtgärd, där nyanlända eller andra med språksvårigheter placeras för att man från kommunens sida önskar ge dem en möjlighet till egen försörjning. Återigen har man då glömt bort att det är brukarna inom äldreomsorgen som ska vara i fokus. Personalen är till för att de ska få en värdig ålderdom.
Debatten om att införa språkkrav inom äldreomsorgen är därför högaktuell. Om detta kan vi läsa en osignerad ledartext (Att inte ställa språkkrav är förbannad vanvård) i tidningen Expressen, där de problem om uppstår när äldre brukare inte kan göra sig förstådda eller inte förstår vad personalen säger exemplifieras, med hjälp av journalisten Janne Josefssons krönika i tidningen Dagens Nyheter. Det blir en skrämmande läsning, som klart och tydligt visar varför nuvarande förhållningssätt där man inte har några språkkrav inom äldreomsorgen de facto är att betrakta som vanvård. Språkliga brister eller svårighet med kommunikationen kan innebära såväl problem i omsorgskvaliteten som patientsäkerheten, och det försvårar de äldres möjlighet att tillgodose behovet av sällskap.
Äldreomsorgen i Sverige är som bekant huvudsakligen kommunernas ansvar. Det bör dock betraktas som en nationell angelägenhet att säkerställa att alla äldre, oavsett vilken kommun de bor i, har rätt till en miniminivå på kvalitet. Ett exempel på vad man kan förvänta sig är personal som kan kommunicera med brukarna.
Mot bakgrund av detta önskas socialminister Lena Hallengren svara på följande fråga:
Hur ser ministern på nationella språkkrav inom äldreomsorgen, och kan vi förvänta oss att ministern verkar för att det införs språkkrav?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:874 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
Svar på fråga 2020/21:874 av Marcus Wiechel (SD)
Språkkrav inom äldreomsorgen
Marcus Wiechel har frågat mig hur jag ser på nationella språkkrav inom äldreomsorgen och om de kan förvänta sig att jag verkar för att det införs språkkrav.
Inledningsvis vill jag slå fast att den som arbetar inom äldreomsorgen självklart behöver ha goda kunskaper i det svenska språket. Det är arbetsgivarens ansvar att säkerställa att anställd personal har de kunskaper och kvalifikationer som krävs för att möta de äldres behov. Språkkunskaper och förmåga att kommunicera både muntligt och skriftligt är en grundförutsättning för att personalen ska kunna utföra arbetet inom äldreomsorgen på ett säkert sätt. I Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2011:12) finns också rekommendationer om personalens grundläggande kunskaper inom kommunikation.
För att höja kompetens och kvalitet inom äldreomsorgen har regeringen bland annat beslutat om att yrket undersköterska ska regleras genom en skyddad yrkestitel. Den nya lagstiftningen ska börja tillämpas från 1 juli 2023 och innebär att det krävs ett av Socialstyrelsen utfärdat bevis för att få använda yrkestiteln. Grunden för att få ett sådant bevis kommer att vara utbildningsinnehållet i gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram eller yrkespaket för undersköterska i komvux, vilket bland annat innefattar kurser i svenska och svenska som andra språk. Den nya regleringen kommer därmed att bidra till att undersköterskor har de språkkunskaper som krävs för att utföra arbetsuppgifter inom vård- och omsorg.
Den 22 december 2021 beslutade regeringen också om en lagrådsremiss om fast omsorgskontakt i hemtjänsten. Förslaget innebär att äldre med hemtjänst ska tilldelas en särskilt utpekad undersköterska som ska ha huvudansvaret för hans eller hennes omsorg. Även för denna reglering har den skyddade yrkestiteln stor relevans.
Stockholm den 2 februari 2022
Lena Hallengren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.