Standardiserat test i svenska språket

Skriftlig fråga 2020/21:71 av Per Ramhorn (SD)

till Socialminister Lena Hallengren (S)

Inom hälso- och sjukvården är det avgörande att läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal förstår varandra och patienterna och att man till exempel i en kritisk situation kan kommunicera tillräckligt bra på svenska. Språket är viktigt för patientsäkerheten.

För den som har läkarutbildning från ett annat EU/EES-land och som vill komma och arbeta i Sverige gäller EU-direktivet för erkännande av yrkeskvalifikationer. EU-direktivet innebär att den som har godkänt legitimationsbevis från annan medlemsstat har rätt att jobba som läkare i Sverige. Om personen har fullgjort en specialistutbildning i annat EU/EES-land kan han eller hon arbeta som specialist i Sverige förutsatt att specialiteten finns i Sverige och är en av de 52 specialiteter som är omnämnda i EU-direktivet. Personen måste också visa språkkunskaper i svenska, danska eller norska. Det är Socialstyrelsen som utfärdar svensk läkarlegitimation eller svenskt specialistbevis.

För att till exempel en läkare som är utbildad utanför EU/EES ska kunna få svensk legitimation måste personen genomgå en kompletteringsprocess. Socialstyrelsen bedömer ansökan om att få utbildningen validerad och anger vilka villkor som ska uppfyllas för att den sökande ska få en svensk legitimation. Det finns tre olika vägar för svensk legitimation: kunskapsprov, kompletterande utbildning och ordinär svensk läkarutbildning.

När det handlar om kunskaper i svenska krävs kunskaper motsvarande C1-nivå i svenska. I dag kan personen inkomma med intyg från till exempel en vårdgivare som visar att personen har kunskaper motsvarande C1-nivå i svenska. Detta gör att det blir godtyckligt vilka som godkänts och att patientsäkerheten hotas. 

Med anledning av detta frågar jag socialminister Lena Hallengren:

Hur ser ministern på införande av ett standardiserat test inom hälso- och sjukvården för C1-nivå i svenska för dem som har utbildningar från andra länder?