Stärkt vittnesskydd
Skriftlig fråga 2017/18:1530 av Tomas Tobé (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2018-06-19
- Överlämnad
- 2018-06-20
- Anmäld
- 2018-06-25
- Sista svarsdatum
- 2018-06-27
- Svarsdatum
- 2018-07-12
- Besvarad
- 2018-07-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Inte sällan föreligger det betydande bevisproblem i brottmål, särskilt de med kopplingar till organiserad kriminalitet eftersom de som kommit i kontakt med den varken vågar eller vill berätta. Ett sätt att få fram mer bevisning är att införa ett system med så kallade kronvittnen.
Förslaget innebär att man inför en möjlighet till viss strafflindring för en brottsling, förutsatt att denne medverkar vid utredningen vad gäller andra personers brottslighet.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga justitie-och inrikesminister Morgan Johansson följande:
Avser ministern att vidta några särskilda åtgärder i syfte att stärka vittnesskyddet och för att möjliggöra så kallade kronvittnen?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:1530 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2017/18:1530 av Tomas Tobé (M)
Stärkt vittnesskydd
Tomas Tobé har frågat mig om jag avser att vidta några särskilda åtgärder i syfte att stärka vittnesskyddet och för att möjliggöra för så kallade kronvittnen.
Det är av central betydelse för rättskipningen att parter och vittnen fritt och sanningsenligt kan lämna sina berättelser utan att känna sig hotade eller påverkade av andra personer.
Ett kronvittne är en gärningsman som avslöjar sina medbrottslingar eller andra brottslingar och därigenom får en mildare påföljd eller går fri från straff. Det finns inget system med kronvittnen idag men frågan har berörts i ett antal utredningar bakåt i tiden. De fördelar som lyfts fram är att det kan öka incitamentet för gärningsmän att medverka i brottsutredningar där det annars är svårt att få personer att träda fram och medverka, t.ex. grov organiserad brottslighet. De nackdelar som omnämns är bland annat att det inte går att bortse från risken att de dominerande brottslingarna skulle försöka skaffa sig fördelar genom lögner och utnyttjande av svagare personer. Risken för felaktiga utpekanden, vilket i sin tur kan leda till att oskyldiga döms eller att skyldiga friges omnämns också.
För att stärka vittnesskyddet har regeringen vidtagit ett flertal åtgärder. Exempelvis har regleringen för övergrepp i rättssak skärpts. Vidare har regeringen uppdragit åt Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket att återrapportera vilka åtgärder som myndigheterna har vidtagit när det gäller vittnesstöd. Bland annat har Domstolsverket och domstolarna tagit ett större ansvar för att utveckla och sprida den centrala informationen om möjligheterna att få tillgång till vittnesstöd. Brottsoffermyndigheten har uppdaterat befintligt informationsmaterial samt utvecklat ett webbforum för vittnesstödssamordnare där de kan utbyta erfarenheter och ge varandra tips på hur de kan utveckla de lokala verksamheterna.
Brottsoffermyndigheten har också fått i uppdrag att i samråd med Domstolsverket och Brottsofferjouren Sverige ta fram en webbaserad grundutbildning för nya vittnesstöd. Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2019.
Regeringen har även nyligen beslutat en lagrådsremiss med flera förslag som syftar till att domstolarna ska vara trygga och säkra miljöer för alla som vistas i deras lokaler. I lagrådsremissen Stärkt ordning och säkerhet i domstol föreslås bl.a. att rädda och utsatta brottsoffer och vittnen ska få större möjlighet att närvara genom videokonferens, till exempel om det kan antas att någon som ska delta i sammanträdet utsätts för påtryckningar. Åhörare ska kunna hänvisas till en sidosal på grund av ordnings- eller säkerhetsskäl, till exempel om det kan antas att någon som ska delta i sammanträdet utsätts för påtryckningar eller känner rädsla för åhörarna.
Regeringen har även tagit initiativ till en utredning som lämnat förslag på nya bevisregler i brottmål som bedöms kunna minska risken för press på och hot mot förhörspersoner. Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Regeringen har också gett Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppdrag att studera fenomenet tystnadskultur och brottet övergrepp i rättssak. Brå ska belysa mekanismerna bakom att tystnadskulturer uppstår och upprätthålls i exempelvis socialt utsatta områden och inom organiserad brottslighet samt vid relations- och hedersvåld. Brå ska även, utifrån nationell och internationell kunskap, lämna förslag på hur tystnadskulturer och övergrepp i rättssak skulle kunna motverkas. Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2019.
Regeringen har alltså vidtagit ett flertal åtgärder för att förstärka stöd och skydd till vittnen och kommer även fortsättningsvis att följa utvecklingen av frågan och vid behov vidta ytterligare åtgärder.
Stockholm den 12 juli 2018
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.