statslösa palestinier i Sverige
Skriftlig fråga 2001/02:775 av Artin, Murad (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-02-20
- Besvarad
- 2002-02-27
- Anmäld
- 2002-03-05
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 20 februari
Fråga 2001/02:775
av Murad Artin (v) till statsrådet Jan O Karlsson om statslösa palestinier i SverigeÄr man statslös är man utan land. Är man statslös palestinier har man berövats sitt hemland eller så är hemlandet ockuperat av främmande makt där det förekommer väpnade strider. Många statslösa palestinier har tvingats att vistas i andra länder än hemlandet eller i ockuperat hemland. Dessa länder vill inte veta av dem. De tar inte emot återvändande palestinier från Sverige. Alltså uppstår en i humanitärt avseende omöjlig situation som efter år av väntan på svenska myndigheters långsamma hantering blir outhärdlig. Särskilt outhärdlig blir den för barnen. Svenska myndigheters hantering av dessa palestiniers problem resulterar i en väntan som inte blir till konkret psykisk tortyr. I dag är det omkring 1 000 personer som drabbats av detta. Om en myndighetshantering som i och för sig är oundviklig men plågsam måste det rimligen vara myndighetens ansvar att se till att den blir så kortvarig som möjligt. Behandlingen av de statslösa palestiniernas ärenden har inte varit kortvarig. Den har varit så långvarig att människor bryts ned. Många av dessa flyktingar har en kvalificerad utbildning i svenska bristyrken. De skulle kunna göra en god ekonomisk insats i det svenska samhället men utsätts i stället för en nedbrytande väntan. När knuten är gordisk kanske till sist ett snabbt humanitärt alexanderhugg kan lösa problemen.
Vad avser statsrådet att göra för att snabbt lösa de palestinska statslösas problem?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:775 besvarad av
den 27 februari
Svar på fråga 2001/02:775 om statslösa palestinier i Sverige
Statsrådet Jan O Karlsson
Murad Artin har frågat mig vad jag avser att göra för att snabbt lösa de palestinska statslösas problem i Sverige. Jag tolkar frågan som avseende asylsökande statslösa palestiniers situation.
Varje enskild asylsökande får en individuell prövning av sitt asylärende där den sökandes skyddsbehov bedöms, liksom andra eventuella grunder för uppehållstillstånd. Utlänningslagens portalparagraf om barnets bästa är en viktig princip som bedöms i varje ärende då ett barn berörs. Enbart det faktum att ett barn är asylsökande innebär dock inte att en familj per automatik bedöms ha skyddsbehov eller någon annan grund för uppehållstillstånd. Om Migrationsverket finner att det inte föreligger något skyddsbehov, annan grund för uppehållstillstånd eller verkställighetshinder kan avvisnings- och utvisningsbeslut fattas. Med anledning av den allvarliga situationen på Västbanken och Gaza har dock Migrationsverket bedömt att det är viktigt att inhämta vidare information om det rådande läget och på vilket sätt detta kan påverka verkställandet av negativa beslut. Med anledning härav avvisar eller utvisar Migrationsverket för närvarande inte statslösa palestinier till Gaza eller Västbanken medelst tvång.
I de fall då Migrationsverket bedömer att det kan dröja mer än fyra månader att fatta beslut i asylärendet beviljas den asylsökande ett undantag från skyldigheten att inneha arbetstillstånd. Detta innebär att asylsökande har tillträde till arbetsmarknaden. I praktiken kan dock möjligheten att erhålla arbete som kräver @ vad Murad Artin kallar @ kvalificerad yrkesutbildning begränsas genom att t.ex. särskilda behörighetskrav erfordras eller att vissa språkkunskaper saknas.
Jag delar Murad Artins uppfattning om att handläggningstiden för ett asylärende ska vara så kort som möjligt. Regeringen verkar på flera sätt för att effektiviteten i myndigheternas beslutsfattande ska kunna öka, vilket bör innebära förkortade handläggningstider. Detta har bl.a. skett genom att utlänningsmyndigheternas anslag förstärkts såväl föregående som detta år. Rutiner har också utarbetats för att underlätta den praktiska ärendehanteringen. En effektivisering får emellertid inte åtsidosätta rättssäkerheten.
Låt mig avslutningsvis påpeka att det är Migrationsverket och Utlänningsnämnden som i asylärenden är de rättstillämpande myndigheterna och att det också är de som fastställer praxis i enlighet med gällande nationell och internationell rätt.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.