Stelbenta sjukskrivningsregler
Skriftlig fråga 2005/06:1460 av Fremling, Lennart (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-04-21
- Anmäld
- 2006-04-21
- Besvarad
- 2006-04-26
- Svar anmält
- 2006-04-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 21 april
Fråga 2005/06:1460 av Lennart Fremling (fp) till statsrådet Hans Karlsson (s)
Stelbenta sjukskrivningsregler
När man själv går på cellgiftsbehandlingar kommer man i kontakt med många människor som har stor erfarenhet av sjukskrivningar. Tyvärr summerar sig den erfarenheten till att fyrkantiga regler gör att samhället i praktiken inte drar nytta av den arbetsförmåga och arbetsvillighet som finns hos många cancersjuka människor. Många blir sjukskrivna på heltid under mycket lång tid, för att man kan drabbas av illamående och extrem trötthet under enstaka dagar efter behandlingar och kanske har allmänt nedsatt kondition. Det är svårt att i förväg bestämma en viss procentsats för deltidssjukskrivning och den som konstruerade regelsystemet hade inte förtroende för att den enskilde i efterhand skulle kunna rapportera arbetsförmågan. Genom dessa många långa sjukskrivningar går samhället miste om många nyttiga arbetsinsatser. I många fall är det dessutom säkert nyttigt för den som är långvarigt sjuk att fortsätta att delta i sin ordinarie yrkesverksamhet.
Min fråga till socialminister Berit Andnor blir därför vad hon avser att göra för att stelbenta sjukskrivningsregler inte ska fortsätta att förhindra många arbetsvilliga cancersjuka att göra en samhällsnyttig insats.
Svar på skriftlig fråga 2005/06:1460 besvarad av
den 26 april
Svar på fråga 2005/06:1460 om stelbenta sjukskrivningsregler
Statsrådet Hans Karlsson
Lennart Fremling har frågat mig vad jag avser att göra för att stelbenta sjukskrivningsregler inte ska fortsätta att förhindra många arbetsvilliga cancersjuka att göra en samhällsnyttig insats.
Den grundläggande bestämmelsen rörande sjukdom och arbetsoförmåga finns i lagen (1962:381) om allmän försäkring. Före den 1 juli 1990 kunde antingen hel eller halv sjukpenning utges. Den 1 juli 1990 utökades dock möjligheten till partiell sjukskrivning så att hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukpenning numera kan utges.
Frågan om en steglös ersättning för sjukpenning har tidigare tagits upp, bland annat av Sjukförsäkringsutredningen (SOU 2000:121). Utredningens förslag innebar att partiell ersättning från sjukförsäkringen ska kunna utges efter individuell prövning, dock lägst med 20 %. Utredningen angav dock att den är medveten om att den föreslagna förändringen kan få konsekvenser för en rad andra system och att en förutsättning därför är att berörda systems villkor harmoniseras i samband med genomförandet av utredningens förslag. Även av remissvaren över utredningens förslag i denna del framkom att frågan ytterligare behöver utredas. Att införa en sådan ersättning för sjukpenning skulle innebära långtgående förändringar i form av att även övriga ersättningssystem skulle behöva anpassas.
Regeringen har inom ramen för sin strategi för hälsa i arbetslivet under de senaste åren föreslagit en rad olika åtgärder för att komma till rätta med framför allt de långa sjukskrivningarna. Eftersom det fortsatt pågår ett omfattande utredningsarbete har regeringen inte för avsikt att för närvarande införa en steglös ersättning inom sjukförsäkringen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.