Stenmårdens framfart i Sverige
Skriftlig fråga 2021/22:1146 av Kjell-Arne Ottosson (KD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-02-23
- Överlämnad
- 2022-02-24
- Anmäld
- 2022-02-25
- Svarsdatum
- 2022-03-02
- Sista svarsdatum
- 2022-03-02
- Besvarad
- 2022-03-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)
Stenmården är ett främmande mårddjur som har börjat sprida sig i landet. Som skadedjur har den potential att orsaka enorma kostnader i Sverige om den skulle etablera sig. I Europa är stenmården känd för sin underliga förkärlek att bita sönder kablar i bilar och att gräva gångar/bygga bo i isoleringen i hus. Enbart i Tyskland orsakade mårdarna 214 000 försäkringsskador på bilar år 2017, och arten finns på hela kontinenten och orsakar miljardbelopp i skador varje år.
Stenmården väger som vuxen ungefär 1,5 kilo och är knappt en halvmeter lång. Mården är nattaktiv och klättrar extremt bra. Stenmården gillar miljöer med hus, bilar och god tillgång till föda, till exempel soptunnor och komposter. Något som finns i småhusområden.
Den första stenmården upptäcktes nära gränsen mellan Kristianstads och Bromölla kommuner år 2018. Nu har den även siktats i västra Blekinge. Efter att flera villaägare i Bromölla fått in stenmård i sina hus har Jägarförbundet fått i uppdrag av Naturvårdsverket att fälla tio stenmårdar. I början av februari hade två av dem nedlagts. Naturvårdsverket avvaktar resultatet av jakten för att sedan besluta hur arbetet ska gå vidare.
Stenmårdens status hos Naturvårdsverket är för närvarande som främmande art; den är inte klassad som invasiv. Beteckningen som främmande begränsar jägarnas möjligheter att aktivt söka upp djuren och oskadliggöra dem. Nu måste privatpersoner först identifiera de skygga djuren för att jakt ska initieras, något som oftast sker med hjälp av övervakningskameror i hem.
Stenmårdens etablering i Sverige bär likheter med den spanska skogssnigeln, som under 1970-talet hamnade mellan stolarna hos Jordbruksverket och Naturvårdsverket. Obeslutsamheten gav snigeln chansen att brett etablera sig i landet.
Stenmården behöver inventeras, betecknas som invasiv och sedan aktivt bekämpas med liknande beslutsamhet som jägarkåren framgångsrikt bekämpat mårdhunden med i norra Sverige. För det krävs också beslutsamhet hos statsrådet. I en tidigare skriftlig fråga (M2021/00755) till dåvarande statsrådet Per Bolund hänvisade miljöministern till Naturvårdsverkets uppdatering under 2021 av identifierade invasiva arter i Sverige. Naturvårdsverket har inte under 2021 fört upp stenmården som invasiv. Myndigheten betecknar inte heller djuret som ett stort hot rent ekologiskt, vilket för dem har större betydelse än den materiella förödelse djuret kan orsaka.
För politikens uppgift att bringa en helhetssyn, där även konsekvenser för samhället bör vägas in, framstår dock uppgiften att förhindra en etablering av stenmården som angelägen.
Jag vill därför fråga klimat- och miljöminister Annika Strandhäll:
Vilka åtgärder är ministern beredd att vidta för att förhindra att stenmården etablerar sig i landet?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:1146 besvarad av Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)
Svar på fråga 2021/22:1146 av Kjell-Arne Ottosson (KD) Stenmårdens framfart i Sverige
Kjell-Arne Ottosson har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att förhindra att stenmården etablerar sig i landet.
Sverige har skyldigheter att genomföra åtgärder mot invasiva främmande arter enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/2014 om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter. Skyldigheterna gäller arter av så kallad unionsbetydelse och som finns listade på en gemensam unionsförteckning. Stenmård förekommer naturligt i andra medlemsstater och kan därför inte listas som invasiv främmande art på den gemensamma unionsförteckningen.
Utöver EU-förordningen regleras det nationella arbetet med att förhindra introduktion och spridning av invasiva främmande arter genom förordningen (2018:1939) om invasiva främmande arter. Förordningen erbjuder möjligheter för de svenska myndigheter som regeringen pekat ut att föreslå arter till en förteckning över invasiva främmande arter av nationell betydelse. Enligt uppgifter från Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten förbereder myndigheterna att lämna förslag till regeringen om vilka invasiva arter som bör föras upp på den nationella förteckningen. Jag bedömer att de arter som bör prioriteras för en sådan lista är de som i nuläget utgör de största hoten för den biologiska mångfalden, samhällsekonomin och människors hälsa i Sverige. I tillägg till detta bereds i Regeringskansliet för närvarande förslag om författningsändringar för att effektivisera det fortsatta arbetet med invasiva främmande arter som Naturvårdsverket nyligen inkommit med i sin hemställan till regeringen.
Det faktum att stenmård och flera andra främmande arter nu finns i den svenska naturen är oroande och att de kommit hit med människors medvetna eller oavsiktliga hjälp. De insatser för att utrota stenmården som Jägarförbundet hittills genomfört på Naturvårdsverkets uppdrag har i flera avseenden varit framgångsrika och i nuläget är utbredningen begränsad. Även om fynden av stenmård varit få i Sverige och myndigheterna bedömer att arten inte utgör ett lika stort hot som andra arter så är det viktigt att övervakning och åtgärder fortsätter så att stenmård inte etablerar sig i Sverige.
Stockholm den 2 mars
Annika Strandhäll
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.