Stipendier för bristyrken
Skriftlig fråga 2013/14:475 av Olsson, Hans (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2014-03-10
- Anmäld
- 2014-03-11
- Besvarad
- 2014-03-19
- Svar anmält
- 2014-03-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 10 mars
Fråga
2013/14:475 Stipendier för bristyrken
av Hans Olsson (S)
till arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson (M)
Utbildningsministern har utlovat en skattefri premie till vissa lärarstuderande i samband med deras examen. Uppenbarligen handlar det om att staten ska införa ett nytt stipendium som direktfinansieras från statsbudgeten. Stipendiets syfte förefaller vara att stimulera till just denna typ av lärarstudier och därmed lösa en brist på arbetskraft som uppstått. Frågan är nu inom vilka andra bristyrkesutbildningar arbetsmarknadsministern vill inrätta stipendier. Uppenbarligen är nämligen regeringens lösning på bristyrkesproblematik att inrätta skattefria stipendier. I grunden är detta givetvis en ohållbar linje eftersom vi i så fall skulle få en uppsjö av olika stipendier, och frågan inställer sig vad som ska göras då balans återuppstått för yrkesgruppen eller yrkeskategorin i fråga. Ska då stipendierna avvecklas?
Fråga:
Hur ser arbetsmarknadsministern på stipendier som instrument för att lösa brist på arbetskraft inom vissa yrken eller yrkeskategorier?
Svar på skriftlig fråga 2013/14:475 besvarad av Statsrådet Maria Arnholm
den 19 mars
Svar på fråga
2013/14:475 Stipendier för bristyrken
Statsrådet Maria Arnholm
Hans Olsson har frågat hur arbetsmarknadsministern ser på stipendier som instrument för att lösa brist på arbetskraft inom vissa yrken eller yrkeskategorier. Frågan har överlämnats till mig.
Tillväxten i den globaliserade ekonomin drivs mer och mer av kunskap. Utvecklingen av kunskap är därför en för samhället helt central funktion. Få investeringar i Sveriges framtid är därför så viktiga som de som riktar sig till själva grundstommen i byggandet av en framstående kunskaps- och forskningsnation. I detta byggande är läraryrket en omistlig del. Lärarutbildningen är således speciell och av central betydelse, även för kompetensförsörjningen tillalla andra utbildningar. Det är detta förhållande som ligger till grund för regeringens förslag att premiera just denna yrkesutbildning.
Även om intresset för lärarutbildningarna i sin helhet har ökat kraftigt, så är ökningen tyvärr ojämn. Under många år har antalet studenter som har sökt till ämneslärarutbildningen i matematik, naturvetenskap eller teknik varit alltför lågt. Det anser regeringen är oroväckande. Likaså att det i över tjugo år har skett en nedgång i resultaten i matematik och naturorienterande skolämnen (NO). Fler elever med goda kunskaper i dessa ämnen behövs. Analyser visar att det är viktigt för elevens lärande och resultat att läraren har såväl lärarutbildning som utbildning i det ämne han eller hon undervisar i. För att vända den nedgående trenden och möta framtidens behov av fler duktiga ämneslärare i matematik och naturorienterande ämnen anser regeringen det motiverat att införa en skattefri och tillfälligexamenspremie för lärarstudier i matematik, fysik, kemi, biologi och teknik. Premien uppgår till 25 000 kronor och utbetalas per ämne av dessa fem som studenten blir behörig i. Gymnasielärare läser vanligen två ämnen i sin utbildning och högstadielärare kan välja tre ämnen. Taket för premien är 75 000 kronor per student. Det är regeringens bedömning att en examenspremie med denna utformning har förutsättning att utgöra ett kraftfullt incitament.
Avslutningsvis vill jag nämna att förslaget om examenspremien är en unik åtgärd och utgör en av många satsningar inom utbildningsområdet. Förutom att regeringen redan har initierat genomförandet aven ny lärarutbildning, lärarlegitimation och karriärreformen har staten även tillsammans med lärarfacken, Sveriges Kommuner och Landsting och Friskolornas riksförbund enats om ett tiopunktsprogram under våren 2013. Det handlar bl.a. om höjda löner och fler karriärtjänster, minskad administration för lärare, högre antagningskrav och stärkt metodik i lärarutbildningen, en utveckling av den verksamhetsförlagda delen av utbildningen och försöksverksamhet med övningsskolor. Ser man vidare till kommande förslag så har regeringen bl.a. aviserat att ämneslärarutbildningarna avses att byggas ut för fler matematik- och NO-lärare, likaså avser vi att tillfälligt bygga ut den kompletterande pedagogiska utbildningen, KPU, med 2 600 platser fram till 2020.
Sammantaget bedömer regeringen att ovanstående åtgärder är väsentliga i arbetet med att säkerställa Sveriges position som en framstående kunskaps- och forskningsnation.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.