Stöd till civilbefolkningen i Beirut

Skriftlig fråga 2019/20:2038 av Arin Karapet (M)

Frågan är inlämnad

Händelser

Inlämnad
2020-08-25
Överlämnad
2020-08-27
Anmäld
2020-09-03
Svarsdatum
2020-09-10
Sista svarsdatum
2020-09-10
Besvarad
2020-09-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Peter Eriksson (MP)

 

Den 4 augusti exploderade omkring 2 750 ton ammoniumnitrat som lagrades i en hangarbyggnad i Beiruts hamn, efter att de beslagtogs av libanesiska myndigheter. Explosionen uppmättes till en av de värsta explosionerna mänskligheten beskådat. Explosionen var så kraftig att den kändes hela vägen till Cypern.

Antalet bekräftade döda uppgår till mer än 150, och ca 4 000–6 000 personer är skadade. Många saknas fortfarande. Över 300 000 människor beräknas ha blivit hemlösa till följd av explosionen. Förödelsen är stor då flera sjukhus och vårdinrättningar skadats så pass allvarligt att de inte längre kan vara i bruk.

Situation i Libanon före explosionen var redan ansträngd och präglad av flera kriser. En ekonomi och valuta i kollaps, hög korruption, politisk kris mellan olika sekteristiska fraktioner och konsekvenserna av covid-19-pandemin. Undantagstillstånd har utfärdats och ökade befogenheter har getts till militären efter att den libanesiska regering avgått till följd av stora påtryckningar och våldsamma protester från civilbefolkningen.

Sverige har likt många andra länder i omvärlden visat sin solidaritet och välvilja genom att bistå den libanesiska civilbefolkningen med olika former av bistånd. Från svenskt håll har biståndhjälp i form av pengar, materiel och personal skickats från både Sida och MSB. Behovet av hjälp är stort, speciellt inom vårdsektorn, och det behövs livsnödvändiga mediciner då flertalet sjukhus redan före explosionen var fullbelagda på grund av coronapandemin.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Peter Eriksson följande:

 

Vilka fler åtgärder är statsrådet och regeringen beredda att vidta för att bistå och underlätta den libanesiska civilbefolkningens återhämtning?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:2038 besvarad av Statsrådet Peter Eriksson (MP)



Utrikesdepartementet

Statsrådet Eriksson

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:2038 av Arin Karapet (M)
Stöd till civilbefolkningen i Beirut.

Arin Karapet har frågat mig vilka fler åtgärder jag och regeringen är beredda att vidta för att bistå och underlätta den libanesiska civilbefolkningens återhämtning.

Explosionen i Beirut den 4 augusti orsakade stor förödelse för en befolkning som redan sedan tidigare genomgår svåra prövningar. Libanons ekonomi har förvärrats drastiskt under det senaste året och FN uppskattar att en majoritet av befolkningen lever i fattigdom. Sveriges regering har varit tydlig med att det krävs omfattande strukturella reformer, inkl. korruptionsbekämpning, för att hantera den socio-ekonomiska krisen i Libanon. Vi kommer att fortsätta verka för ett aktivt och sammanhållet EU-engagemang för att åstadkomma dessa förändringar.

Samtidigt behöver befolkningen, i efterdyningarna av explosionen i Beirut, hjälp med att hantera sin vardag. Sverige bidrog redan under dagarna efter explosionen, genom MSB och stöd via Röda Korset, till den mest omedelbara responsen. Sedan dess har Sida beviljat ytterligare stöd till bl.a. Rädda Barnen och International Rescue Committee för att reparera skadade byggnader, erbjuda psykosocialt stöd och skydd, samt ge kontantstöd till särskilt drabbade familjer. Sveriges humanitära stöd uppgår nu till nära 24 miljoner kronor för responsen i Beirut.

För ytterligare detaljer rörande den svenska responsen efter explosionen i Beirut hänvisar jag till svar på fråga 2019/20:1921 som ställdes av Hans Wallmark (M) och som överlämnades till riksdagen den 25 augusti. Som framgår i det svaret bidrar Sverige även i hög grad genom det omfattande kärnstöd som Sverige ger till flera multilaterala organisationer som är aktiva i responsen i Beirut, exempelvis UNHCR. Även EU och Världsbanken är stora givare.

Stockholm den 10 september 2020

Peter Eriksson

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.