Stöd till handels- och servicesektorn
Skriftlig fråga 2019/20:1477 av David Josefsson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2020-06-02
- Överlämnad
- 2020-06-03
- Anmäld
- 2020-06-04
- Sista svarsdatum
- 2020-06-10
- Svarsdatum
- 2020-06-17
- Besvarad
- 2020-06-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Sedan coronakrisens utbrott har 71 074 ansökningar om korttidspermitteringar kommit in till Tillväxtverket fram till den 1 juni, och totalt har en halv miljon anställda gått ned i arbetstid. I brist på andra omfattande krisstöd till företag med anledning av coronakrisen har stöd för korttidsarbete varit det många företag fått förlita sig på.
Stöd för korttidsarbete är ett bra stöd för företag som snabbt får en drastisk minskning av arbetsbehov och intäkter och därför annars skulle tvingas till varsel och uppsägningar. Därför är till exempel tillverkningsindustri väl lämpat för denna typ av stöd.
Andra branscher, som handel och service, har svårare att gå ned i antal arbetade timmar bara för att intäkterna faller. Ibland kan det tvärtom till och med vara så att företagen för att kunna ställa om egentligen skulle arbeta fler timmar, inte färre.
Stödet för korttidsarbete gör samtidigt att kostnaden per arbetad timme ökar. Beräkningar utförda av drabbade företag inom handel visar att på en månadslön på 44 000 kronor blir kostnaden per arbetad timme vid full arbetstid för arbetsgivaren är 408 kronor per timme, medan kostnaden vid permittering på 60 procent blir 560 kronor för arbetsgivaren – det vill säga 37 procent högre.
För många företag som på grund av corona befinner sig i en kris de själva inte kunnat rå över innebär därför stödet för korttidsarbete, då det inte kompletterats i tillräcklig grad med exempelvis slopade arbetsgivaravgifter eller kompensation för fasta kostnader, att färre arbetade timmar utförs till en högre kostnad. Detta trots att de drabbade företagen skulle behöva få fler arbetade timmar för att kunna ställa om och rädda jobben.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga näringsminister Ibrahim Baylan:
Anser ministern att stödet för korttidsarbete är ett ändamålsenligt stöd för krisande företag i handels- och servicesektorn, och kommer ministern och regeringen att vidta kompletterande åtgärder för att hjälpa handels- och servicesektorn?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:1477 besvarad av Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Svar på fråga 2019/20:1477 av David Josefsson (M)
Stöd till handels-och servicesektorn
David Josefsson har frågat mig om jag anser att stödet för korttidsarbete är ett ändamålsenligt stöd för krisande företag i handels- och servicesektorn och om jag och regeringen kommer att vidta kompletterande åtgärder för att hjälpa handels- och servicesektorn.
Många företag har drabbats ekonomiskt till följd av utbrottet av det nya coronaviruset och regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att mildra effekterna på jobb och företag, stöd som företag inom handels- och servicesektorn tagit del av eller kommer att kunna ta del av. Exempel på åtgärder är tillfälligt sänkta arbetsgivar- och egenavgifter, utökat statligt ansvar för sjuklönekostnader, anstånd med skatteinbetalningar, utökad avsättning till periodiseringsfond, utökade kredit- och garantimöjligheter, korttidsarbete samt förslag om omställningsstöd till företag baserat på omsättningstapp. Syftet med stödet vid korttidsarbete är att företag som har drabbats av ekonomiska svårigheter p.g.a. av coronaviruset ska kunna behålla sin personal. Hittills har drygt 500 000 personer deltagit i korttidsarbete och drygt 25 miljarder kronor har betalats ut till arbetsgivarna.
Vidare har en tillfällig hyresrabatt för bland annat företag i handels- och servicesektorn införts som kan vara värdefull för företag som drabbats särskilt hårt med anledning av coronaviruset. I slutet av maj hade det träffats över 11 000 avtal om hyresrabatter mellan fastighetsägare och deras hyresgäster.
Sammantaget har regeringen under kort tid vidtagit ett stort antal åtgärder i syfte att hjälpa företag att överbrygga coronakrisen. Regeringen följer dock noga utvecklingen och är beredd att vidta ytterligare åtgärder om situationen bedöms kräva det.
Stockholm den 16 juni 2020
Ibrahim Baylan
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.