Stöd till Libanon

Skriftlig fråga 2020/21:1622 av Mats Nordberg (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-02-03
Överlämnad
2021-02-04
Anmäld
2021-02-05
Svarsdatum
2021-02-10
Sista svarsdatum
2021-02-10
Besvarad
2021-02-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

I början av augusti exploderade flera tusen ton ammoniumnitrat i Beiruts hamn i Libanon, med enorma skador på egendom och människoliv som följd. Explosionen skapade ekonomisk kris och livsmedelsbrist i ett land som redan var hårt ekonomiskt drabbat av inbördeskriget i grannlandet Syrien. Regeringen beslöt då att ställa upp med stöd om närmast negligerbara 4,8 miljoner kronor.

Nu pågår kravaller i Libanon eftersom coronaviruset har drabbat landet hårt. Sjukhusen är så överfulla att de rapporteras inte längre ta emot patienter. Som en följd av detta har hårda nedstängningar av arbetsplatser gjorts, vilket har medfört att folk varken har arbeten att gå till eller tillräckligt med mat.

Libanon är inte vilket land som helst. Landet är ett av ytterst få arabländer där kristna inte allvarligt förföljs. Enligt landets författning delas tvärtom makten mellan maronitiskt kristna, sunni och shia.

Landets största befolkningsgrupper är kristna och shiiter, men dessutom finns i storleksordningen 1 miljon huvudsakligen sunnitiska palestinska flyktingar. Libanon gränsar till Israel och har flera gånger dragits in i konflikten mellan Israel och arabvärlden.

Under inbördeskriget i Syrien har dessutom både shiitiska Hizbullah och IS-grupper från Syrien ökat trycket mot demokratin i Libanon.

Libanon ligger alltså i epicentrum både av den arabisk-israeliska konflikten, och i den allt allvarligare konflikten mellan sunni och shia. Libanon är således beläget i Mellanösternkonfliktens centrum, såväl geografiskt som religiöst. Situationen är mycket labil, och risken för att våldet trappas upp mellan olika grupper är överhängande nu när den ekonomiska krisen i landet förvärras.

Sverige har ett stort intresse av att bidra till att bevara freden i Libanon och att få med sig EU i detta, eftersom krisen i Libanon kan få stridigheterna att blossa upp i hela regionen och dessutom åter öka flyktingströmmarna mot Europa. Eftersom Libanon är ett av de få länder i Mellanöstern där kristna inte förföljs bör Sverige och Europa dessutom visa särskilt intresse att stödja landet för att markera rätten till religionsfrihet i regionen.

Jag ställde därför den 9 augusti en fråga till biståndsminister Peter Eriksson om varför Sverige gav så lite för att visa stöd till Libanon och dess demokrati efter explosionen i Beirut.

Det är nu dags att ställa motsvarande fråga till utrikesminister Ann Linde.

Därför är min fråga till utrikesminister Ann Linde:

 

Vilka åtgärder vidtar ministern för att Sverige ska bidra till att lindra följderna av coronapandemin och den ekonomiska krisen i Libanon, med syfte att minska risken att oroligheterna ökar i landet, med de risker detta kan innebära generellt och specifikt för kristna i Mellanöstern?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:1622 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)

Utrikesdepartementet Statsrådet Olsson Fridh Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:1622 av Mats Nordberg (SD)
Stöd till Libanon

Mats Nordberg har frågat utrikesministern vilka åtgärder hon och regeringen vidtar för att Sverige ska bidra till att lindra följderna av coronapandemin och den ekonomiska krisen i Libanon, med syfte att minska risken att oroligheterna ökar i landet, med de risker detta kan innebära generellt och specifikt för kristna i Mellanöstern. Frågan har överlämnats till mig.

Utvecklingen i Libanon är mycket oroande. Landets sammanfallande och allvarliga kriser har ökat pressen på en befolkning som redan fått utstå svåra prövningar. Det finns en stark internationell vilja att stödja Libanon. Samtidigt råder bred internationell samsyn om att lösningen på problemen i grunden måste komma inifrån. Frågan om fredlig samlevnad mellan olika etniska och religiösa grupper är en nyckelfråga för landets framtid. Libanons politiska elit måste nu ta sitt ansvar och släppa fram en regering med tydligt mandat att genomföra nödvändiga och omfattande reformer, bekämpa korruption, och motverka den utbredda straffrihet som präglat landet i årtionden. Inte minst behöver ansvar utkrävas för explosionen som ödelade stora delar av Beirut den 4 augusti 2020. Statsministern framförde bl.a. dessa budskap tydligt vid de två internationella konferenser om Libanon som hållits efter explosionen (9 augusti och 2 december 2020).

Som jag och regeringen tidigare redogjort för (se svar på fråga 2019/20: 2038) var Sveriges stöd till Libanon, i efterdyningarna av explosionen i Beirut 4 augusti, betydligt mer omfattande än de 4,8 miljoner kronor som nämns i Mats Nordbergs fråga. Redan under de första dagarna efter explosionen bidrog Sverige, genom Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, med sjukvårdsmaterial och insatspersonal till stöd för EU och FN på plats. FN:s centrala roll i det hjälparbetet möjliggjordes bl.a. genom de stora bidrag som Sverige ger till katastroffonden CERF, kontoret för humanitär samordning (OCHA), flyktingorganet UNHCR, hjälporganisationen för Palestinaflyktingar (UNRWA), samt till FN:s humanitära fond för Libanon. Sida beviljade ett antal stöd till partners såsom Rädda Barnen och International Rescue Committee för att reparera skadade byggnader, erbjuda psykosocialt stöd och skydd, samt ge kontantstöd till särskilt drabbade familjer. Sverige bidrar även genom det stödpaket om 100 miljoner euro som EU lanserat för att möta befolkningens behov efter explosionen.

Sveriges direkta humanitära stöd till responsen i Beirut efter explosionen uppgick till nära 24 miljoner kronor. Samtidigt stödjer Sverige Libanon genom regeringens regionala strategi för Syrienkrisen för åren 2016-2023, som bl.a. syftar till att stärka syriska flyktingar och deras värdsamhällen i grannländerna. Sveriges stöd till Libanon genom Världsbanken har även möjliggjort att mer än två miljoner människor i Libanon kommer att få tillgång till COVID-19-vaccin. Sammantaget uppgick Sveriges stöd till Libanon under 2020 till 183 miljoner kronor. Regeringens beslut 17 december 2020 att ändra och förlänga strategin för Syrienkrisen t.o.m. 2023 innebär att vi kommer att stärka vårt fortsatta arbete för en positiv utveckling i Libanon.

Stockholm den 10 februari 2021

Per Olsson Fridh

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.