Stöd till översvämningsdrabbade kommuner
Skriftlig fråga 2022/23:977 av Marcus Wennerström (S)
Frågan är inlämnad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-09-08
- Överlämnad
- 2023-09-11
- Anmäld
- 2023-09-12
- Svarsdatum
- 2023-09-20
- Sista svarsdatum
- 2023-09-20
- Besvarad
- 2023-09-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)
Under första helgen i september drog skyfallen in över nordvästra Uppland och östra Västmanland. Extrema mängder vatten skapade översvämningar av såväl viktiga åkerarealer som av vägar och källare. I Heby kommun tvingades reningsverket att stänga, en åtgärd vars konsekvenser vi ännu inte har full bild av. I hela området riskerar nu årets andra spannmålsskörd att förstöras, den första av torka, den andra av översvämning.
Kommunernas krisberedskap aktiverades när konsekvensen av skyfallen blev tydliga. Samtidigt försenades det i Heby av att SMHI:s prognoser sa att kommunen inte skulle drabbas så hårt. När kommunen sedan bad Trafikverket om stöd för att vägleda kommunmedlemmarna i vilka vägar som var farbara hänvisade de till resursbrist och bad kommunen att använda Google maps.
Min fråga till statsrådet Carl-Oskar Bolin är därför:
På vilket sätt avser statsrådet att tillse att kommuner som framöver finner sig i liknande situationer som Heby ska kunna få stöd av staten, och hur skulle detta stöd i så fall se ut?
Svar på skriftlig fråga 2022/23:977 besvarad av Statsrådet Erik Slottner (KD)
Svar på fråga 2022/23:977 av Marcus Wennerström (S)
Stöd till översvämningsdrabbade kommuner
Marcus Wennerström har frågat statsrådet Carl-Oskar Bohlin på vilket sätt statsrådet avser att tillse att kommuner som framöver finner sig i liknande situationer som Heby, dvs. med skyfall och översvämningar, ska kunna få stöd av staten, och hur detta stöd i så fall skulle se ut. Frågan har överlämnats till mig.
Regeringen är medveten om att effekterna av extremväder kan bli svåra att hantera för enskilda kommuner. Beredskapsansvaret och ansvaret för anpassningar ligger, liksom ansvaret för vatten och avlopp, hos kommunerna. Staten, via bl.a. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och länsstyrelserna, kan stödja kommuner i både det förebyggande arbetet och i den akuta situationen. MSB kan bistå kommuner med statliga stödresurser i form av t.ex. översvämningsbarriärer och vattenpumpar. MSB tar också fram omfattande underlag som kan utgöra beslutsstöd för kommunerna, t.ex. översvämningskarteringar. MSB har veckovisa samverkanskonferenser på nationell nivå med beredskapsmyndigheter och länsstyrelser för att samordna åtgärder och lägesbilder för samhällsstörningar och kriser. Länsstyrelsen ska inför och vid höjd beredskap vara sammanhållande för krisberedskapen inom sitt geografiska område samt före, under och efter en kris verka för samordning och gemensam inriktning av de åtgärder som behöver vidtas.
Regeringskansliet bereder nu en reviderad nationell strategi för klimatanpassning som tar ett samlat grepp om de behov vi ser för att klimatanpassa Sverige.
Trafikverket har ansvar för den statliga transportinfrastrukturen och för att genomföra det underhåll och de reparationer som behövs i det statliga vägnätet. Trafikverket är även ansvarigt för att handlägga statsbidrag till enskild väghållning. Enskilda väghållare som får driftbidrag kan hos Trafikverket ansöka om bidrag till särskilda driftåtgärder. Dessa särskilda driftåtgärder skulle kunna avse t.ex. åtgärder för att återställa skador. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2024 en satsning på 100 miljoner kronor per år under 2024 och 2025 på förstärkt vägunderhåll av enskilda vägar.
Jag vill även passa på och nämna att regeringen nyligen beslutat att genomföra en översyn av förordningen (1989:891) om statsbidrag till enskild väghållning. De nuvarande reglerna är gamla och behöver ses över i syfte att säkerställa att stödet är kostnadseffektivt och bidrar till långsiktigt hållbar transportförsörjning i hela landet.
Regeringen följer utvecklingen i kommunsektorn noga. Det behövs insatser på både kort och lång sikt och av såväl kommuner som staten för att kommunsektorn ska klara sitt uppdrag även i framtiden. Regeringen vill förbättra de ekonomiska förutsättningarna för kommuner och regioner. I budgetpropositionen för 2024 föreslår regeringen att de generella statsbidragen förstärks med 10 miljarder kronor fr.o.m. nästa år. Förstärkningen behövs för att stötta kommuner och regioner i spåren av den höga inflationen. Förutom de generella statsbidragen föreslår regeringen även nära 6 miljarder i riktade statsbidrag till kommunsektorn för 2024, sammantaget ett tillskott på nära 16 miljarder kronor. Totalt utgör förstärkningen av de generella statsbidragen till satsningen på kommunsektorn en fjärdedel av det totala reformutrymmet.
Stockholm den 20 september 2023
Erik Slottner
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.