Stöd till regionala flygplatser
Skriftlig fråga 2021/22:1048 av Åsa Coenraads (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-02-08
- Överlämnad
- 2022-02-09
- Anmäld
- 2022-02-15
- Svarsdatum
- 2022-02-16
- Sista svarsdatum
- 2022-02-16
- Besvarad
- 2022-02-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Regeringen har till slut skjutit till extra pengar som driftsstöd till 23 av 33 regionala flygplatser som drabbats hårt under coronapandemin men ändå upprätthållit sin verksamhet. En verksamhet som räddat liv genom att det viktiga ambulansflyget kunnat användas för att skicka covidsjuka patienter till lediga vårdplatser runt om i landet.
De regionala flygplatserna fyller en viktig funktion i den svenska infrastrukturen genom att hålla samman vårt avlånga land. De regionala flygplatserna har spelat en avgörande roll för att rädda liv under den pågående pandemin men har även upprätthållet möjligheterna för brandskydd och liknande som bland annat fick avgörande betydelse under den stora branden i Västmanland 2014. De regionala flygplatserna spelar stor roll som stöd för det lokala och regionala samhället och behövs för att hela Sverige ska hålla ihop.
Pandemin har fortsatt påverkan på de regionala flygplatsernas ekonomi, då pandemin i världen ännu inte är över. Tidigare har driftsstöd betalat ut till 22 regionala flygplatser. Nu har Ängelholms flygplats lagts till listan, men fortfarande står 10 regionala flygplatser helt utan pandemistöd.
Min fråga till infrastrukturminister Tomas Eneroth är därför:
Vilka skäl ligger till grund för beslutet att Västerås, Örebros och Sälens flygplatser inte får extra driftsstöd denna gång?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:1048 besvarad av Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Svar på fråga 2021/22:1029 av Betty Malmberg (M)
Stöd till regionala flygplatser och fråga 2021/22:1048 av Åsa Coenraads (M) Stöd till regionala flygplatser
Betty Malmberg har frågat mig om hur jag avser att kompensera de regionala flygplatser som inte har fått ta del av det aviserade krisstödet. Åsa Coenraads har frågat mig vilka skäl som ligger till grund för beslutet att Västerås, Örebros och Sälens flygplatser inte får extra driftsstöd denna gång. Jag väljer att besvara frågorna i ett sammanhang.
Den ökande smittspridningen av covid-19 har inneburit att resandet på de icke-statliga regionala flygplatserna i Sverige återigen har minskat till mycket låga nivåer. Majoriteten av dessa flygplatser befinner sig därför i en svår ekonomisk situation och löper därför en ökad risk för nedläggning vilket skulle kunna medföra att tillgängligheten till olika regioner i landet försämras. De regionala flygplatserna runt om i landet har även en viktig roll bl.a. för att samhällsviktiga transporter. t.ex. ambulansflyg, räddningstjänst, brandflyg och totalförsvar ska kunna utföras snabbt och effektivt.
Det är också skälen till att regeringen den 3 februari 2022 i en extra ändringsbudget för andra gången under pandemin föreslår att ett tillfälligt ökat driftstöd om 100 miljoner kronor ska kunna ges till kommuner för driften av de regionala flygplatserna runt om i landet. Stödet ska, åtminstone delvis, kunna kompensera för de underskott som flygplatserna har i sina verksamheter. Inräknat det årliga ordinarie driftstödet till de regionala flygplatserna, som också ligger på drygt 100 miljoner kronor, så innebär det att staten i år i det närmaste fördubblar stödet, dvs ger över 200 miljoner kronor i riktat driftstöd till de regionala flygplatserna.
Riksdagen beslutade år 2006 att syftet med ett statligt driftstöd till icke-statliga flygplatser ska vara att främja en god interregional tillgänglighet i landet i de fall tillfredsställande kollektiva transportalternativ saknas.Beslutet innebär att de icke-statliga flygplatser från vilka restiden till centrala Stockholm understiger 2 timmar med kollektiva transportalternativ, inte är berättigade till statliga driftstöd.
Enligt förordningen (1997:263) om länsplaner för regional transport-infrastruktur kan länsplanerna omfatta bidrag för icke-statliga flygplatser som bedöms vara strategiskt viktiga för regionen. Det är respektive region som gör en sådan bedömning. Sen tillkommer i övrigt EU:s statsstödsregler som bl.a. säger att flygplatser inte får överkompenseras. Med anledning av regelverken inkluderas därför inte de nämnda flygplatserna i driftsstödet.
Efter regeringens förslag har riksdagen höjt det generella statsbidraget till kommuner och regioner permanent med 22,5 miljarder kronor under den innevarande mandatperioden. För kommunerna har höjningen varit 17,85 miljarder kronor och för regionerna 4,65 miljarder kronor. Utöver denna permanenta nivåhöjning har ytterligare 31 miljarder kronor (20,5 miljarder kronor till kommunerna och 10,5 miljarder kronor till regionerna) tillförts i generella statsbidrag under perioden 2020–2022, framför allt för att lindra effekterna av pandemin och dess konsekvenser. Det står kommuner och regioner fritt att disponera dessa medel och de kan bl.a. användas till deras flygplatser enligt gällande regelverk.
Jag bevakar utvecklingen noga och har en löpande dialog med berörda myndigheter, regioner och kommuner samt övriga aktörer.
Stockholm den 16 februari 2022
Tomas Eneroth
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.