Till innehåll på sidan

Stopp för kommunala särkrav vid bebyggelse

Skriftlig fråga 2016/17:576 av Ewa Thalén Finné (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2016-12-21
Överlämnad
2016-12-21
Sista svarsdatum
2017-01-05
Anmäld
2017-01-10
Svarsdatum
2017-01-10
Besvarad
2017-01-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Peter Eriksson (MP)

 

Sedan den 1 januari 2015 är det förbjudet enligt plan- och bygglagen att ställa så kallade kommunala särkrav vid nybyggnation. Syftet med förändringarna i lagen var att kommunerna inte längre skulle kunna ställa egna krav utöver de bestämmelser som finns i Boverkets byggregler på de som bygger. Byggandet skulle underlättas genom att samma tekniska lösningar skulle kunna gå att använda i hela landet och på så sätt även underlätta för det industriella byggandet samt sänka kostnaderna för byggande.

Efter två år med förbudet visar det sig dock att många kommuner fortfarande ställer egna särkrav vid nybyggnation. I en nyligen publicerad rapport från Passivhusen uppgav 68 kommuner att de tillämpar någon form av egna krav utöver Boverkets regler, framför allt krav inom energiprestanda och tillgänglighet. Den så kallade stoppregeln har därför inte helt uppnått sitt syfte och flera kommuner uppger dessutom att de tycker att reglerna är otydliga.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag därför fråga statsrådet Peter Eriksson:

 

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkerställa att lagen mot kommunala särkrav efterlevs och att kommuner därmed inte fortsätter att ställa egna krav som går utanför lagen?

Svar på skriftlig fråga 2016/17:576 besvarad av Statsrådet Peter Eriksson (MP)

Dnr N2016/08096/PBB

Näringsdepartementet

Bostads- och digitaliseringsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:576 av Ewa Thalén Finné (M) Stopp för kommunala särkrav vid bebyggelse

Ewa Thalén Finné har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att lagen mot kommunala särkrav efterlevs och att kommuner därmed inte fortsätter att ställa egna krav som går utanför lagen.

Som Ewa Thalén Finné nämner får kommuner inte ställa andra tekniska egenskapskrav på byggnadsverk än de som gäller enligt 8 kap. 4 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Om sådana krav ställs ändå är de utan verkan. Detta tydliggjordes genom den lagändring som trädde i kraft den 1 januari 2015. Regeln är formulerad så att en kommun som huvudregel inte ska kunna kräva andra tekniska egenskaper i ett avtal om genomförande av en detaljplan, oavsett om det är frågan om ett exploateringsavtal eller ett markanvisningsavtal. Kommunen agerar i dessa situationer som planmyndighet, vilket innebär att förbudet omfattar dessa situationer. Kommunen kan dock fortfarande ställa krav på särskilda tekniska egenskaper i de fall då kommunen inte handlar som myndighet, utan istället agerar i rollen som byggherre, upphandlare eller fastighetsägare.

Av den rapport som Ewa Thalén Finné hänvisar till framgår att 68 av de kommuner som svarat uppger att de använder främjandeåtgärder för energieffektivt byggande, vilket i sig inte behöver betyda egna tekniska egenskapskrav i strid mot PBL. Det finns många lagliga sätt för kommuner att främja ett sådant byggande, vilket i grunden är positivt då ett hållbart byggande är ett viktigt mål för regeringen.

Det är inte primärt regeringens uppgift att se till att lagar efterföljs. Boverket har regeringens uppdrag att följa och analysera tillämpningen av plan- och bygglagstiftningen. Om denna fortlöpande uppföljning visar att det finns brister i tillämpningen av PBL i detta avseende får regeringen överväga om särskilda åtgärder behövs.

Regeringen har också gett Boverket i uppdrag att genomföra kompetensinsatser för att främja en mer enhetlig och effektiv tillämpning av PBL. Uppdraget omfattar bland annat PBL-utbildning för anställda i kommuner och på länsstyrelser samt övriga berörda aktörer, vidareutveckling av nätverk för PBL-experter samt utveckling av ytterligare vägledningar om hur PBL-systemet bör tillämpas. Uppdraget pågår till 2020 och Regeringen avser att avsätta 15 000 000 kronor per år fram till 2020 för genomförandet av uppdraget.

Stockholm den 10 januari 2017

Peter Eriksson

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.