Stroke bland unga vuxna
Skriftlig fråga 2019/20:187 av Lars-Arne Staxäng (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2019-10-16
- Överlämnad
- 2019-10-16
- Anmäld
- 2019-10-17
- Sista svarsdatum
- 2019-10-23
- Svarsdatum
- 2019-10-24
- Besvarad
- 2019-10-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Det är en oroande utveckling att stroke ökar bland yngre. I åldersgruppen 35 till 44 år har förstagångsinsjuknanden i stroke sedan mitten av 1990-talet ökat med 18 procent för män och 16 procent för kvinnor. Orsakerna till denna ökning av stroke bland yngre är inte klarlagda. En rapport från patientföreningen visar att endast 5 av 21 landsting och regioner uppfyller Socialstyrelsens riktlinjer gällande sjukdomen familjär hyperkolesterolemi.
Detta är en ärftlig sjukdom som medför kraftigt förhöjda värden LDL-kolesterol i blodet. Denna sjukdom riskerar, om den inte upptäcks i tid, att leda till att många drabbas av en hjärt-kärlsjukdom i unga år, vilket kan leda till en för tidig död i hjärtinfarkt eller stroke. Totalt uppskattas uppemot 50 000 personer i Sverige bära på gener som ger denna sjukdom. Skillnaderna är mycket stora gällande hur regionerna hanterar denna sjukdom. De största bristerna förefaller finnas i primärvården.
Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Vad avser ministern och regeringen att göra för att minska strokerisken hos unga vuxna?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:187 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
S2019/04288/FS
Socialdepartementet
Socialministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:187 av Lars-Arne Staxäng (M)
Stroke bland unga vuxna
Lars-Arne Staxäng har frågat mig vad jag och regeringen avser att göra för att minska strokerisken hos unga vuxna.
Till att börja med vill jag gärna framhålla att både insjuknande och dödlighet i stroke per 100 000 invånare totalt sett minskade med ungefär 40 procent mellan åren 2002 och 2017, efter att hänsyn har tagits till åldersstrukturen i befolkningen. Det är förstås en glädjande utveckling.
Risken för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom kan minskas genom prevention och behandling. Primärprevention beaktas i Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att stödja implementeringen av dessa riktlinjer. I Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård återfinns rekommendationer kring sekundärprevention.
Primärvården har en central och viktig roll i det förebyggande arbetet. Regeringen har initierat en primärvårdsreform och arbetar aktivt för att stärka och stödja omställningen till den nära vården. Ett syfte är att stärka primärvårdens hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete för patienter i alla åldrar och över hela landet.
Det är även viktigt att hjärt- och kärlsjukvården fortsätter att utvecklas med nya effektiva behandlingsmetoder som kommer patienter till del. Den 1 juli 2015 inrättade regeringen därför Rådet för styrning med kunskap, som består av nio myndigheter. Under 2018 ingick Rådet ett partnerskap med regionernas gemensamma system för kunskapsstyrning, vilket ytterligare stärker förutsättningarna för att rätt kunskap ska användas i mötet med och handläggningen av patienterna.
Stockholm den 24 oktober 2019
Lena Hallengren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.