Till innehåll på sidan

Studentföreningarnas rätt att använda utbildningslokaler

Skriftlig fråga 2023/24:672 av Paula Örn (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2024-02-28
Överlämnad
2024-02-28
Anmäld
2024-02-29
Svarsdatum
2024-03-06
Sista svarsdatum
2024-03-06
Besvarad
2024-03-06

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utbildningsminister Mats Persson (L)

 

I högskoleförordningen framgår tydligt att lärosätena är skyldiga att tillåta demokratiskt organiserade föreningar att använda utbildningslokalerna.

Det finns oroväckande signaler om att de partipolitiska studentförbunden begränsas att fritt göra just detta. Chalmers tvingades till exempel backa från ett av de tydligaste övertrampen om att helt förbjuda politiska manifestationer.

Tyvärr verkar det, till exempel i Lund och Uppsala, förekomma fler olika åtgärder som försvårar det demokratiska arbetet för de politiska studentförbunden. Vi socialdemokrater ser allvarligt på dessa eventuella inskränkningar av demokratin och vill se tydliga åtgärder för att de rättigheter som regleras i högskoleförordningen värnas och säkerställs.

Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsminister Mats Persson:

 

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att säkerställa att alla lärosäten följer högskoleförordningens regler gällande de partipolitiska studentföreningarnas rätt att använda utbildningslokalerna?

Svar på skriftlig fråga 2023/24:672 besvarad av Utbildningsminister Mats Persson (L)

Svar på fråga 2023/24:672 Studentföreningarnas rätt att använda utbildningslokaler

till Utbildningsminister Mats Persson (L)

 

Svar på fråga 2023/24:672 av Paula Örn (S)
Studentföreningarnas rätt att använda utbildningslokaler

Paula Örn har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att alla lärosäten följer högskoleförordningens regler gällande de partipolitiska studentföreningarnas rätt att använda utbildningslokalerna.

I Sverige finns universitet och högskolor som har staten som huvudman men det finns också enskilda utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda vissa examina. De senare har en enskild fysisk eller juridisk person som huvudman. Frågeställaren nämner Chalmers tekniska högskola AB, som är ett exempel på en enskild utbildningsanordnare. 

Vad gäller de statliga universiteten och högskolorna är de enligt högskole­förordningen (1993:100) under vissa förutsättningar skyldiga att låta en demokratiskt uppbyggd förening för studenter vid högskolan använda undervisningslokalerna vid en sammankomst för sina medlemmar. Som minister kan jag inte uttala mig om hur en myndighet ska besluta i enskilda ärenden eller hur lagar ska tolkas eller tillämpas i enskilda fall. De statliga universiteten och högskolorna har en hög grad av självbestämmande över sin verksamhet. De måste samtidigt, precis som alla förvaltningsmyndigheter, följa regeringsformens krav på att var och en har rätt att uttrycka tankar, åsikter och känslor samt frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften.

Enskilda utbildningsanordnare som omfattas av lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina är skyldiga att följa de krav som uppställs på utbildning och på hur utbildning ska bedrivas i första kapitlet i högskolelagen (1992:1434). Vidare ska deras utbildning också svara mot de särskilda krav som gäller för examen i examensordningen i bilaga 2 till högskoleförordningen. I övrigt är enskilda utbildningsanordnare inte bundna av vare sig högskolelagen eller högskoleförordningen.

Nationellt och lokalt studentinflytande kanaliseras genom bland annat studentorganisationer, inklusive partipolitiska organisationer. Jag förväntar mig att såväl statliga universitet och högskolor som enskilda utbildningsanordnare som har fått tillstånd att utfärda examina självklart ska värna grundlags­skyddade fri- och rättigheter.

 

 

Stockholm den 6 mars 2024

 

 

 

Mats Persson

 

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.