Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

svenska medborgares och EU-medborgares rättigheter i Turkiet

Skriftlig fråga 2002/03:844 av Ohly, Lars (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-04-25
Anmäld
2003-04-28
Besvarad
2003-04-30
Svar anmält
2003-05-05

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 25 april

Fråga 2002/03:844

 av Lars Ohly (v) till utrikesminister Anna Lindh om svenska medborgares och EU-medborgares rättigheter i Turkiet

Vice ordföranden i partiet HAK-PAR (Partiet för frihet och rättvisa) i Turkiet, Ibrahim Guclu, har fängslats för att han hållit ett tal, där han har talat om kurdernas nationella och kulturella rättigheter i Turkiet. Han har dömts till ett års fängelse. Guclu är född i Turkiet, men sedan flera år svensk medborgare. Han var med om att bilda Kurdiska Kulturfonden och Kurdiska Författareföreningen i Sverige. Fängslandet av Guclu visar att den nya turkiska regeringen genom sitt förnekande av kurdernas rättigheter inte är beredd att uppfylla de krav på demokratiska fri- och rättigheter som gäller för medlemmar av EU.

Guclu kan inte på intet vis sammankopplas med det terroriststämplade PKK. Han hörde i stället till dem som starkt kritiserade PKK:s verksamhet och eftersträvade en demokratisk och fredlig lösning på Turkiets etniska problem.

Fängslandet av Ibrahim Guclu är inget annat än en fräck provokation inte bara mot Sveriges utan också hela EU:s politik när det gäller minoriteters mänskliga och demokratiska rättigheter.

Av denna orsak vill jag fråga utrikesminister Anna Lindh:

Vad avser ministern denna gång att göra inom EU, för att försvara inte bara turkiska medborgares mänskliga och demokratiska rättigheter, utan även svenska medborgares och andra EU-medborgares rättigheter när de befinner sig i Turkiet?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:844 besvarad av

den 30 april

Svar på fråga 2002/03:844 om svenska medborgares och EU-medborgares rättigheter i Turkiet

Utrikesminister Anna Lindh

Lars Ohly har frågat mig vad jag avser att göra inom EU för att försvara inte bara turkiska medborgares mänskliga och demokratiska rättigheter, utan även svenska medborgares och andra EU-medborgares rättigheter när de befinner sig i Turkiet.

Sverige och EU fortsätter att ställa krav på Turkiet vad gäller demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna. Uppenbara brister finns fortfarande.

Den 14 april antog EU ett reviderat anslutningspartnerskap för Turkiet, som särskilt fokuserar på det Turkiet måste göra för att uppfylla de politiska Köpenhamnskriterierna inför Europeiska rådets möte i december 2004. Anslutningspartnerskapet innehåller bland annat skrivningar om att Turkiet måste garantera att alla individer kan utöva sina mänskliga fri- och rättigheter utan diskriminering på grund av språk, ras, hudfärg, kön, politiska åsikter och religion. Vidare måste Turkiet respektera den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och efterleva de domar som meddelas av den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna är tillämplig också på svenska medborgare och andra EU-medborgare när dessa befinner sig i Turkiet.

Regeringen kommer fortsatt, såväl bilateralt som inom EU, att verka för att respekten för de mänskliga rättigheterna i Turkiet förstärks. En allmänt förbättrad situation för de mänskliga rättigheterna gynnar inte bara turkiska medborgare utan även svenska medborgare och andra EU-medborgare när dessa befinner sig i Turkiet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.