Sverige, Afrika och EU:s uppförandekod

Skriftlig fråga 2004/05:1884 av Özürküt, Sermin (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-06-15
Anmäld
2005-06-15
Besvarad
2005-06-21
Besvarad
2005-06-29
Svar anmält
2005-09-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 15 juni

Fråga 2004/05:1884

av Sermin Özürküt (v) till utrikesminister Laila Freivalds om Sverige, Afrika och EU:s uppförandekod

Sverige är ett land som länge kunnat förklara att man har den mest restriktiva krigsmaterielexportpolitiken i världen. Inom EU har man antagit en uppförandekod när det gäller krigsmaterielexporten. Detta torde förplikta Sverige att verka för att andra länder inom EU arbetar för att förmå andra länder att öka sin restriktivitet när det gäller krigsmaterielexporten. Att ett sådant arbete är befogat framgår av Observer av den 12 juni där det uppges att Storbritannien fyrdubblat sin krigsmaterielexport till Afrika sedan 1999. Den brittiska krigsmaterielexporten till Afrika har nått rekord under de senaste fyra åren och har just passerat strecket 1 miljard pund. Exportlicenser har utfärdats till Eritrea, Etiopien, Algeriet, Sudan, Zambia, Uganda, Namibia och Somalia. Flera av dessa länder ligger i konflikt med sina grannar eller så ligger regimerna i konflikt med sin egen befolkning och bryter notoriskt mot de mänskliga rättigheterna.

Jag vill fråga utrikesministern:

Vilka initiativ avser utrikesministern att ta för att förmå andra EU-länder att i praktiken följa EU:s uppförandekod när det gäller krigsmaterielexporten till afrikanska länder i allmänhet och särskilt Eritrea, Etiopien, Sudan och Somalia i synnerhet?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1884 besvarad av

den 21 juni

Svar på fråga 2004/05:1884 om Sverige, Afrika och EU:s uppförandekod

Utrikesminister Laila Freivalds

Sermin Özürküt har frågat vilka initiativ jag avser att ta för att förmå andra EU-länder att i praktiken följa EU:s uppförandekod när det gäller krigsmaterielexport till afrikanska länder i allmänhet och särskilt till Eritrea, Etiopien, Sudan och Somalia.

Genom artikel 296 i EG-fördraget undantas krigsmateriel från den gemensamma marknadens regler. När det gäller krigsmateriel finns ingen gemensam handelspolitik, utan varje EU-land kan suveränt lagstifta och bestämma över sin handel på detta område. Detta har dock inte hindrat medlemsstaterna från att frivilligt samarbeta inom ramen för det utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet (Gusp) och EU:s andra pelare i enlighet med mellanstatliga principer. Detta samarbete bygger närmast på den uppförandekod för vapenexport som antogs 1998 i form av en politisk deklaration. Kodens tillämpningsbestämmelser ålägger EU:s medlemsstater att utbyta information, konsultera med varandra och årligen rapportera om sin vapenexport. Man har även infört en procedur för att informera om avslag på licensansökningar. Utförlig information om de licensansökningar som avslagits i enlighet med kriterierna i uppförandekoden översänds till de andra medlemsstaterna tillsammans med en förklaring varför ansökan har avslagits. Proceduren syftar till att motverka att export av viss materiel som förvägrats av en medlemsstat senare tillåts av en annan. Detta samarbete innebär att medlemsstaterna påbörjat en process som på sikt är avsedd att leda till en harmonisering av kodens tillämpning inom unionen.

Under åren 2004 och 2005 har kodens kriterier och övriga bestämmelser reviderats och moderniserats. Den reviderade texten föreligger nu färdig för antagande. Vid sidan av detta förväntas kodens kriterier vidare genom ett formellt beslut förvandlas till en så kallad gemensam ståndpunkt, vilket internationellt ger uppförandekoden ökad tyngd.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.