Sveriges ambassadörs besök i Srebrenica
Skriftlig fråga 2023/24:598 av Azra Muranovic (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-02-09
- Överlämnad
- 2024-02-13
- Anmäld
- 2024-02-14
- Svarsdatum
- 2024-02-21
- Sista svarsdatum
- 2024-02-21
- Besvarad
- 2024-02-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Tobias Billström (M)
Den 6 februari 2024 besökte Sveriges ambassadör till Bosnien och Hercegovina, Helena Lagerlöf, Srebrenica. Av ambassadens planering framgår det att ambassadören ville träffa offren för folkmordet i Srebrenica samma dag som hon planerade att besöka Mladen Grujičić, borgmästare i Srebrenica.
Mladen Grujičić har, förutom sin ultranationalistiska inställning, gjort sig känd som förnekare av folkmordet i Srebrenica. Grujičić har vid flera tillfällen uttalat att det aldrig har skett något folkmord i Srebrenica, att den bosniakiska befolkningen pressats till att tro på ett folkmord, samt att folkmordet i Srebrenica är en fars från Haag och Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien (ICTY).
Den 11 juli 1995 intog Republika Srpskas armé (bosnienserbisk armé i allians med serbisk armé), ledd av Ratko Mladić, Srebrenica som då var en av FN:s safe areas och som stod under skydd av FN. På drygt tio dagar avrättades över 8 300 pojkar och män, de flesta genom skott i ryggen eller i huvudet.
För att genomföra morden behövde man planera för ammunition, lastbilar, bussar och bränsle för att transportera soldater, men också för transport av dem som skulle avrättas. Efter avrättningarna behövdes också lastbilar för att transportera offren, och grävskopor och annan utrustning för att gräva massgravar. Flera domar vid ICTY har slagit fast att uppsamling, transporter, mördandet och nedgrävningen av kroppar i massgravar genomfördes på ett mycket systematiskt och planlagt sätt. Efter överklagandet fastslogs domen slutligen av ICTY 2004. Det som tidigare kallades för Srebrenicamassakern bedömdes som folkmord, med tydlig folkmordsintention och folkmordsagerande.
Denna information kan inte vara ny för den svenska regeringen och inte heller för ambassadören Lagerlöf. Med tanke på hur Sverigebilden har förändrats i vår omvärld de senaste två åren med koranbränningar, antimuslimska uttalanden från Sverigedemokraterna och regeringens egen oförmåga att hantera Sverigedemokraternas islamofobi borde Sveriges ambassadör ha agerat annorlunda och valt att träffa offren i stället för att träffa en ultranationalistisk borgmästare som anser att internationella krigsförbrytartribunaler är farser och som öppet förnekar folkmordet i Srebrenica.
Min fråga till utrikesminister Tobias Billström är:
Har ministern haft kontakt med ambassadör Lagerlöf angående ambassadörens besök i Srebrenicia då ambassadören träffade Grujičić i stället för offren för folkmordet i Srebrenica?
Svar på skriftlig fråga 2023/24:598 besvarad av Utrikesminister Tobias Billström (M)
Svar på fråga 2023/24:598 Sveriges ambassadörs besök i Srebrenica
till Utrikesminister Tobias Billström (M)
Svar på fråga 2023/2024:598 av Azra Muranovic (S)
Sveriges ambassadörs besök i Srebrenica
Azra Muranovic har frågat mig om jag har haft kontakt med vår ambassadör till Bosnien och Hercegovina, Helena Lagerlöf, angående hennes besök i Srebrenica den 6 februari.
Det är fastställt av den Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien, ICTY och Internationella domstolen i Haag, ICJ att det som hände i Srebrenica i juli 1995 klassificeras som folkmord. Det är också regeringens bestämda åsikt att alla handlingar och uttalanden som förminskar eller förnekar folkmordet är djupt besvärande och inte kan tolereras. Arbetet med ansvarsutkrävande för internationella brott är en prioritering för regeringen.
Jag vill uttrycka min djupaste sympati och solidaritet med offren för folkmordet, de överlevande, anhöriga och vänner. Folkmordet i Srebrenica får aldrig glömmas bort eller förminskas. Det är viktigt med ett aktivt arbete för att hedra offren, bidra till försoning samt ge ett tydligt budskap till kommande generationer. Genom vårt bilaterala reformsamarbete stödjer Sverige försoningsarbetet i Bosnien och Hercegovina. Jag besökte själv Bosnien och Hercegovina under det svenska EU-ordförandeskapet förra året och har haft god och regelbunden kontakt med min bosniska utrikesministerkollega.
Den långvariga och mycket goda bilaterala relation som Sverige och Bosnien och Hercegovina präglas av starka mellanfolkliga band. Den stora bosniska diasporan i Sverige är en drivande kraft i relationen. Många i diasporan kom till Sverige i samband med kriget och har gjort och gör viktiga bidrag till det svenska samhället.
Ambassadör Helena Lagerlöf besökte Srebrenica för att hedra minnet av offren för folkmordet. Likt tidigare svenska ambassadörer och andra EU-ambassadörer träffade hon även andra aktörer, inklusive den folkvalde borgmästaren. Ambassadör Lagerlöf var vid mötet med borgmästaren tydlig med att syftet med hennes besök var att hedra offren för folkmordet och framhöll de folkvaldas ansvar att arbeta för fred och försoning. Arbetet med fred och försoning måste fortsätta i Bosnien och Hercegovina. Sverige arbetar aktivt, inklusive genom vår ambassad i Bosnien och Hercegovina, för detta. Arbetet inkluderar att så långt det är möjligt hålla öppna kanaler för kommunikation med samtliga parter.
Utrikesdepartementet står i nära kontakt med våra utlandsmyndigheter och myndighetschefer, inklusive ambassadören till Bosnien och Hercegovina.
Stockholm den 21 februari 2024
Tobias Billström
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.