Sveriges digitala utveckling
Skriftlig fråga 2021/22:1135 av Mattias Karlsson i Luleå (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-02-21
- Överlämnad
- 2022-02-21
- Anmäld
- 2022-02-22
- Svarsdatum
- 2022-03-02
- Sista svarsdatum
- 2022-03-02
- Besvarad
- 2022-03-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Khashayar Farmanbar (S)
År 2017 klubbade regeringen Sveriges digitaliseringsstrategi. Strategin innebar att man satte målet att statliga myndigheter, kommuner och regioner ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter för att skapa en enklare vardag för privatpersoner och företag.
I OECD:s senaste rankning av medlemsstaternas arbete med digitalisering av den offentliga sektorn hamnade Sverige, trots den ambitiösa målsättningen, längst ned. Enligt OECD är Sverige sämst på proaktivitet och att utforma offentlig sektor för digitala processer. Vi är näst sämst på öppenhet som standard och användardriven utveckling. Och vi hamnar bland de tio sämsta vad gäller datadriven offentlig sektor och offentlig sektor som en plattform. Sverige riskerar att hamna hjälplöst efter i utvecklingen.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Khashayar Farmanbar:
Vad avser statsrådet att göra för att skynda på och stärka Sveriges digitala utveckling?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:1135 besvarad av Statsrådet Khashayar Farmanbar (S)
Svar på fråga 2021/22:1135 av Mattias Karlsson i Luleå (M) Sveriges digitala utveckling
Mattias Karlsson har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att skynda på och stärka Sveriges digitala utveckling. Frågan är ställd mot bakgrund av att Sverige hamnar långt ner i OECD:s ranking av medlemsstaternas arbete med digitalisering av den offentliga sektorn.
Regeringen har på senare tid vidtagit flera åtgärder för att påskynda utvecklingen av den digitala förvaltningen vilka förväntas posivit bidra till Sveriges digitala utveckling i stort.
Inledningsvis vill jag påpeka att Myndigheten för digital förvaltning (Digg) i en kommentar till OECD:s mätning anser att den placering som Sverige har i Digital Government Index är vilseledande och att det finns brister i den metodik som används i undersökningen, vilket leder till att länder med decentraliserade förvaltningar, som t.ex. Sverige får ett sämre resultat. Det bör även poängteras att datamaterialet i OECD:s Digital Government Index senaste mätning 2019 är från 2018 och att regeringen sedan dess vidtagit flera åtgärder för att påskynda utvecklingen av den svenska digitala förvaltningen.
Regeringen anser att resultatet i OECD:s mätning behöver ställas i relation till liknande mer aktuella undersökningar på området. I EU-kommissionens mätning Digital Economy and Society Index (DESI) vars underindex ”Digital Public Services” mäter kvalitet och användning av digitala offentliga tjänster placerade Sverige sig på femte plats i den mätning som gjordes 2021, detta är en förbättring från en tiondeplats tidigare år. En stor anledning till vår förbättrade placering är att Sverige har gjort framsteg vad gäller öppna data, bl.a. genom Digg:s arbete med regeringens uppdrag att öka den offentliga förvaltningens förmåga att tillgängliggöra öppna data samt bedriva öppen och datadriven innovation. Sverige ligger nu en bra bit över EU-genomsnittet (84 procent jämfört med genomsnittet på 78 procent).
Regeringen fattade den 22 oktober 2021 beslut om en nationell datastrategi som bl.a. främjar datadelning och AI inom områden som hälsa, kompetensförsörjning, hållbart jord- och skogsbruk, smart elektrifierad mobilitet och smart statistik. Syftet med strategin är att stärka välfärden, konkurrenskraften och ett hållbart samhälle. Sex insatsområden lägger grunden för ett långsiktigt arbete där både offentliga och privata aktörer stegvis ska bli allt bättre på att dela data på ett öppet, säkert och kontrollerat sätt.
Regeringen har under 2022 gett förnyat uppdrag åt ett stort antal myndigheter att etablera en förvaltningsgemensam digital infrastruktur för informationsutbyte inom den offentliga sektorn och ett nationellt ramverk för grunddata som syftar till en effektivare och säkrare digital förvaltning och en ökad samordning. Efter regeringens förslag i budgetpropositionen för 2021 har över 200 miljoner kronor avsatts för detta ändamål under åren 2021–2023. Utöver denna finansiering har regeringen i budgetpropositionen för 2022 avsatt ytterligare medel för en satsning på välfärdens digitala infrastruktur.
Regeringen arbetar aktivt för att nå den ambitiösa målsättningen med digitaliseringspolitiken och visionen om ett hållbart digitaliserat Sverige.
Stockholm den 2 mars 2022
Khashayar Farmanbar
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.