Sveriges förhållande till Nazi-Tyskland
Skriftlig fråga 2005/06:1407 av Lindgren, Ulrik (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-04-11
- Anmäld
- 2006-04-18
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2006-04-26
- Svar anmält
- 2006-04-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 11 april
Fråga 2005/06:1407 av Ulrik Lindgren (kd) till justitieminister Thomas Bodström (s)
Sveriges förhållande till Nazi-Tyskland
Forskningsprogrammet Sveriges förhållande till nazismen, Nazi-Tyskland och Förintelsen kan efter fem års forskning visa upp en rad för Sverige genanta fakta. Att tyska desertörer som flytt hit från det ockuperade Norge skickades tillbaka, att tyska raslagar vid giftermål tillämpades i Sverige, att svenska tidningar teg om nazisternas förbrytelser med mera.
Forskningsprogrammet visar också att krigsförbrytare från Baltikum och Tyskland i praktiken skyddats av svensk lagstiftning.
Vetenskapsrådet begärde år 2003 lagändringar för att arkiven skulle öppnas för att ge forskningen full tillgång till bakgrundsmaterial för forskningen, att hemligstämpeln skulle upphöra efter 40 år i stället för gällande 70-årsgräns. Regeringen har inte ens svarat på förfrågan.
Mot bakgrund av det ovan anförda vill jag fråga statsrådet:
Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att se till att hemligstämpeln av den angivna typen av handlingar hävs efter 40 år i stället för 70 år?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:1407 besvarad av
den 26 april
Svar på fråga 2005/06:1407 om Sveriges förhållande till Nazi-Tyskland
Justitieminister Thomas Bodström
Ulrik Lindgren har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att se till att sekretessen för handlingar som kan utgöra bakgrundsmaterial för forskning som rör andra världskriget hävs efter 40 år i stället för efter 70 år.
Regeringskansliet gav år 2000 en utredare i uppdrag att se över bland annat frågan om det var möjligt att genom lättnader i gällande sekretessregler öka offentligheten för sådana uppgifter hos Säkerhetspolisen som hänför sig till tiden för andra världskriget. Utredningen resulterade i en lagändring som innebär att sekretess inte ska gälla för uppgifter hänförliga till vissa delar av Säkerhetspolisens verksamhet om uppgiften har införts i allmän handling före år 1949. Lagändringen trädde i kraft den 1 mars 2003.
I samma lagstiftningsärende förutskickade regeringen att ytterligare en utredning skulle tillsättas med uppdrag att se över förutsättningarna för ökad offentlighet även för sådana uppgifter hos Försvarsmakten som angår underrättelseverksamhet inom underrättelse- och säkerhetstjänsten och som hänför sig till den aktuella tidsperioden. En person har förordnats att biträda Försvarsdepartementet i denna fråga. Frågan bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Frågeställningen om ökad offentlighet avseende Sveriges agerande under andra världskriget är en viktig fråga. Vissa lättnader i sekretessen har redan gjorts och andra övervägs. Regeringen kommer att ta ställning till Vetenskapsrådets framställan i sitt arbete med att se över sekretesslagen i detta avseende.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.