Till innehåll på sidan

Sveriges nationella handlingsplan för genomförande av FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet

Skriftlig fråga 2020/21:2223 av Yasmine Posio (V)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-03-17
Överlämnad
2021-03-18
Anmäld
2021-03-19
Svarsdatum
2021-03-24
Sista svarsdatum
2021-03-24
Besvarad
2021-03-24

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

Säkerhetspolitik är inte könsneutral. Hoten mot mäns och kvinnors säkerhet kan se olika ut. Krig och väpnade konflikter påverkar män och kvinnor på olika sätt och i olika utsträckning. Ett jämställt samhälle med stark välfärd är en grundplatta för ett säkrare samhälle. Så säkerhetspolitiken måste aktivt arbeta för att se bredare på begreppet säkerhet än bara militära hot, och även i det arbetet krävs kvinnor.

I dag är det i princip uteslutande män som deltar i processen när fred förhandlas fram efter och vid konflikter. En förutsättning för att uppnå långsiktig fred och stabilitet är att involvera kvinnor. Utan kvinnors erfarenheter och kunskaper går viktiga delar förlorade i planeringen av hur nya samhällen ska byggas upp efter krig.

År 2000 antog FN:s säkerhetsråd resolution 1325, Kvinnor, fred och säkerhet, som handlar om att stärka kvinnors rättigheter och deltagande i fredsprocesser. Under arbetet med resolution 1325 har behov av kompletterande resolutioner upptäckts och antagits. Sverige har varit aktivt i arbetet med att få FN:s medlemsländer att prioritera arbetet med resolutionerna om kvinnor, fred och säkerhet, inte minst under åren i säkerhetsrådet, vilket är bra. För att ytterligare stärka det svenska arbetet med att implementera resolution 1325 bör en särskild svensk ambassadör tillsättas för frågan.

Jag anser att det även är positivt att Sverige 2006 antog en handlingsplan för resolution 1325, och handlingsplanen har därefter förnyats vid två tillfällen. Men med tiden har bristerna i den svenska handlingsplanen blivit allt tydligare. Den senaste utvärderingen utförd av Sweco visar att några av bristerna har åtgärdats men att mycket återstår att göra. Det handlar bland annat om vilken typ av dokument handlingsplanen är, hur kunskap och lärdomar ska omhändertas, behovet av genomförbara mål och tydliggörande av relationen mellan nationell jämställdhetspolitik, feministisk utrikespolitik och agendan för kvinnor, fred och säkerhet.

Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:

 

På vilka sätt avser ministern och regeringen att ta till sig av Swecos rekommendationer i den kommande handlingsplanen för genomförande av FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:2223 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)

UD2021/ 04206 Utrikesdepartementet Utrikesministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:2223 av Yasmine Posio (V)
Sveriges nationella handlingsplan för genomförande av FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet

Yasmine Posio har frågat mig om på vilka sätt jag och regeringen avser att ta till oss av Swecos rekommendationer i den kommande handlingsplanen för genomförande av FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet.

Vi välkomnar den oberoende utvärderingen som på ett förtjänstfullt sätt redovisar såväl framgångar som utmaningar i genomförandet av Sveriges handlingsplan för kvinnor, fred och säkerhet. Utvärderingen noterar bland annat att det finns en tydligare ansvarsfördelning än tidigare, att arbetsgruppen för handlingsplanen är ändamålsenlig och att den årliga uppföljningsmekanismen är viktig. Samtidigt bedöms det mycket riktigt finnas behov av att tydliggöra vilken typ av styrdokument som handlingsplanen utgör, hur kunskap och lärdomar omhändertas och att tydliggöra relationen mellan handlingsplanen och andra styrdokument för jämställdhet och feministisk utrikespolitik. Jag kan försäkra frågeställaren om att rekommendationerna kommer att beaktas i framtagandet av nästa handlingsplan. En diskussion om hur detta bäst ska ske har inletts i arbetsgruppen för handlingsplanen, där utförande myndigheter, civilsamhällesorganisationer och berörda departement deltar.

Stockholm den 24 mars 2021

Ann Linde

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.