Sveriges relation till Rojava
Skriftlig fråga 2020/21:3184 av Anders Österberg (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-06-11
- Överlämnad
- 2021-06-11
- Anmäld
- 2021-06-14
- Svarsdatum
- 2021-06-23
- Sista svarsdatum
- 2021-06-23
- Besvarad
- 2021-06-23
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Ann Linde (S)
Sverige har väldigt nära och starka band till Rojava (Aanes), som är en autonom region i norra Syrien.
När terrorsekten Daish mördade sig fram genom Irak och Syrien var soldater, både män och kvinnor, från Rojava avgörande i att slå tillbaka och besegra terroristerna. Vi är många som kommer ihåg slaget om Kobane och hur Nasrin Abdullah, då överbefälhavare för YPJ uttryckte sig på följande sätt: Striderna var så intensiva och tunga att IS till slut kom fram till att om inte Kobane faller så faller vi. Men samma motto gällde för oss också: om Kobane skulle falla så skulle också vi falla.
Kobane blev Daishterroristernas Stalingrad. Rojava är trots sin geografiska och politiska utsatthet fortsatt ett föredöme när det gäller demokrati, kvinnors rättigheter och andra friheter.
Utrikesminister Ann Linde har haft flertal möten med personer från Rojavas ledning. Ann Linde har också träffat folk från olika minoriteter och politiska grupperingar från Aanes. Det går inte att tvivla på hennes helhjärtade engagemang. Jag som ledamot har också genomfört många möten med dessa fantastiska människor som talar om demokrati och mänskliga rättigheter och uppbyggandet av en fungerande administration samtidigt som de kämpar för sin överlevnad.
Sverige var också det första landet som uttryckte sig mot Turkiets folkrättsvidriga angrepp och invasion av Afrin. Sverige har också agerat på flera plan, inklusive i FN, efter att detta skedde.
Eftersom Sverige är en del i den internationella koalitionen mot Daish är Rojavaadministrationen våra allierade. Men samtidigt som vi har ett upparbetat samarbete kring att inte låta terrorister komma in i Sverige så verkar många kurder hamnat i kläm. Jag har tidigare ställt en skriftlig fråga (Säkerhetstjänstens roll i migrationspolitiken, fråga2020/21:2057) om detta till statsrådet Morgan Johansson. Tidningen ETC har också granskat detta grundligt. Det är särskilt viktigt att kommentera att en del kurder känner sig förföljda i Sverige eftersom det kan påverka relationen med administrationen. Dessutom har vi fått flera inbjudningar till olika möten med administrationen. Självklart har många fler saker skett utöver de som jag räknat upp. Vi måste visa att det inte enbart är bergen som är Rojavas vänner, utan att de också kan luta sig mot oss.
Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:
Hur ser ministern på relationen med Aanes och hur den kan utvecklas?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:3184 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)
Svar på fråga 2020/21:3184 av Anders Österberg (S) Sveriges relation till Rojava
Anders Östberg har frågat mig hur jag ser på relationen med den autonoma administrationen i nordöstra Syrien (AANES) och hur den kan utvecklas.
Det har gått över två år sedan Daesh besegrades territoriellt i Syrien. Terroristorganisationen utgör inte längre samma hot mot människorna i närområdet, regionen eller i världen. Samarbetet mellan den Globala koalitionen för att bekämpa Daesh och den lokala styrkan Syria Democratic Forces (SDF) har varit och är avgörande för att sätta stopp för våldet och för övergreppen. Vi hyser en djup respekt för de uppoffringar som befolkningen i nordöstra Syrien har gjort i kampen mot Daesh. Vi känner också en stor tacksamhet gentemot SDF och de medlemmar som bidragit till att få stopp på Daesh skräckvälde. Som Anders Österberg skriver har väpnade styrkor som YPJ och YPG utgjort en bärande del i SDF. Över 11 000 människor i nordöstra Syrien har hittills mist livet för att mota tillbaka Daesh.
De områden som drabbades av terrororganisationens härjningar måste nu rehabiliteras och människors liv behöver sakta återgå till det normala. Den humanitära situationen är fortsatt mycket oroande och förstörelsen kännbar. Det befinner sig hundratusentals internflyktingar i området. Inför sommaren varnar internationella organisationer om allt lägre vattennivåer i floder och dammar. Det har inte blivit lättare att möta behoven av det faktum att FN:s säkerhetsråd, kort efter att Sverige avslutade sitt medlemskap, inte längre godkände att FN levererar förnödenheter till nordöstra Syrien över gränsen från Irak.
Via regeringens humanitära, regionala och Syrienkrisspecifika bistånd bidrar Sverige till att stärka människors förmåga att hantera de svåra förhållandena i området. Vi är också en drivande röst för att fler länder inom EU och inom den Globala koalitionen ska engagera sig i detta arbete. Svenskt stöd till nordöstra Syrien når idag aktörer som jobbar med att hjälpa krigsskadade, återetablera värdekedjor inom jordbruket, förbättra förhållandena i flyktingläger och som stärker civilsamhället. I december 2020 beslutade regeringen att förlänga och utöka den regionala strategin för Syrienkrisen för att kunna fortsätta stödja sådana aktiviteter. Jag har under året beskrivit något av det stöd vi ger i svar på andra riksdagsfrågor, exempelvis fråga 2020/21:911, fråga 2020/21:1483 och fråga 2020/21:1993.
Vid sidan om vårt utvecklingsstöd har jag vinnlagt mig om att ha en löpande dialog med det civila ledarskapet i Syria Democratic Council (SDC), den multietniska paraplyorganisation som styr AANES. Här ingår bl.a. det politiska parti som står YPG och YPJ närmast – PYD. Jag har en nära kontakt med SDC och jag är väl förtrogen med deras behov och tankegångar. Jag har varit tydlig i internationella sammanhang med att SDC och representanter från nordöstra Syrien måste inkluderas i de samtal som rör landets framtid. Ledningen i AANES har upprepade gånger uttryckt uppskattning för Sveriges stöd och engagemang.
Vi har ibland mött kritik för dessa samtal. Men jag är övertygad om att vi måste ha en konstruktiv dialog med de legitima röster på marken som faktiskt administrerar och kontrollerar området. Fördelen med en sådan dialog är att vi också har möjlighet att ta upp utmaningar eller framföra synpunkter. Genom dialog och samtal kan vi bidra till att självstyret väljer en demokratisk och inkluderande väg framåt, som också bidrar till fred i hela Syrien. Det är AANES uttalade ambition och en viljeinriktning som fler bör kunna stödja. De har också tydligt uttryckt respekt för Syriens territoriella integritet och säger sig inte ha ambitioner bortom Syriens gränser.
I denna anda har jag också framfört behovet av att samhällsbygget måste vara inkluderande och inrymma även den lokala kurdiska oppositionen, KNC. Minst lika viktigt är att AANES måste vara lyhörd inför de behov som finns i hela området, bland assyrier, araber, kristna, syrianer och yazidier.
Stockholm den 23 juni 2021
Ann Linde
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.