Sveriges roll inom AI

Skriftlig fråga 2020/21:609 av Lars Hjälmered (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-11-19
Överlämnad
2020-11-20
Anmäld
2020-11-24
Svarsdatum
2020-12-02
Sista svarsdatum
2020-12-02
Besvarad
2020-12-02

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

 

Det görs omfattande satsningar på artificiell intelligens, AI, i stora delar av världen. I exempelvis Kina och USA görs satsningar som vida överstiger vad som sker i vår del av världen. Oaktat det behöver Sverige ta en position inom AI.

I mitten av november genomförde näringsutskottet en hearing om AI. En återkommande synpunkt från ledande experter är att mer behöver göras än vad regeringen klarat av för att attrahera talanger inom AI till Sverige. Tydligt var också att regeringens omvittnat oskickliga hantering av de så kallade kompetensutvisningarna allvarligt skadat Sveriges attraktivitet.

Med anledning av detta vill jag fråga näringsminister Ibrahim Baylan:

 

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att attrahera fler talanger till Sverige och på så sätt stärka Sveriges roll inom AI?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:609 besvarad av Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Svar på fråga 2020/21:609 av Lars Hjälmered (M)
Sveriges roll inom AI

Lars Hjälmered har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att attrahera fler talanger till Sverige och på så sätt stärka Sveriges roll inom AI.

Den nationella inriktningen för artificiell intelligens (AI) beskriver regeringens målsättning att Sverige ska vara ledande i att ta tillvara möjligheterna som användning av AI kan ge, med syftet att stärka både den svenska välfärden och den svenska konkurrenskraften. Fokus för regeringens satsningar på AI är på utbildning, forskning, innovation och användning, samt på att skapa ramverk och infrastruktur som möjliggör etisk, säker och hållbar AI och användning av AI.

Utifrån ett kompetensförsörjningsperspektiv kan behovet av kompetens inom AI fyllas på flera sätt, där det viktigaste är genom utbildning. Regeringens bedömning är att svenska universitet och högskolor behöver utbilda tillräckligt många inom AI, särskilt vad gäller fort- och vidareutbildning för yrkesverksamma med avslutad akademisk examen eller motsvarande. Sverige behöver vidare ett starkt AI-innehåll i icke-tekniska utbildningar i syfte att skapa förutsättningar för en bred och ansvarsfull tillämpning av tekniken och en stark koppling mellan forskning, högre utbildning och innovation inom AI. Regeringen satsade för 2018 och 2019, 40 miljoner kronor på AI Competence for Sweden, vilket bidragit till att Sverige i dag har ett internationellt utbud av AI-kurser som attraherar internationella studenter och möjliggör för fler att utbilda sig inom AI. Vidare har regeringen för 2021 avsatt 30 miljoner kronor för kurser för redan yrkesverksamma som till stor del inriktar sig på kurser inom AI.

Sveriges export- och investeringsstrategi har som en av sina strategiska målsättningar att stärka Sveriges attraktionskraft för utländska investeringar, kompetens, talanger och besökare.

Regeringen har också tillsatt en utredning som bl.a. ska lämna förslag på hur en ny grund för uppehållstillstånd för högkvalificerade personer som har för avsikt att söka arbete och för den som vill starta företag i Sverige bör utformas. Utredningen Åtgärder för att attrahera internationell kompetens och motverka utnyttjande av arbetskraftsinvandrare (Ju 2020:05), kommer dessutom att ta ställning till hur marknadsföringen av Sverige som ett land för högkvalificerad arbetskraftsinvandring och företagande kan förbättras. Uppdraget ska i den del som rör s.k. kompetensutvisningar och uppehållstillstånd för att söka arbete eller starta företag redovisas i ett delbetänkande senast den 1 februari 2021. Andra delar ska redovisas senast den 1 november 2021.

Inom ramen för Samverkansprogrammet kompetensförsörjning och livslångt lärande pågår ett arbete med syfte att stärka samverkan mellan näringslivet och det offentliga systemet, nationellt såväl som regionalt, i syfte att Sverige ska bli både attraktivare för internationell kompetens, samt bättre på att integrera och behålla den kompetens som kommer till vårt land.

Stockholm den 1 december 2020

Ibrahim Baylan

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.