Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Sveriges tillväxtpotential

Skriftlig fråga 2002/03:138 av Ringman, Agneta (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-11-15
Anmäld
2002-11-19
Besvarad
2002-11-20
Svar anmält
2002-11-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 15 november

Fråga 2002/03:138

 av Agneta Ringman (s) till finansminister Bosse Ringholm om Sveriges tillväxtpotential

De senaste veckorna har prognoserna över tillståndet i svensk ekonomi duggat tätt. Jag har bland annat läst att Sverige ligger bra till i en nygjord jämförelse av konkurrenskraft och tillväxtpotential som World Economic Forum gjort.

Jag vill fråga:

Har finansministern gjort någon egen bedömning av hur Sverige ligger till jämfört med andra länder när det gäller tillväxt och tillväxtpotential och avser finansministern att vidta några åtgärder med anledning av sin bedömning?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:138 besvarad av

den 20 november

Svar på fråga 2002/03:138 om Sveriges tillväxtpotential

 

Finansminister Bosse Ringholm

Agneta Ringman har frågat mig vilken bedömning jag gör av Sveriges tillväxt och tillväxtförutsättningar i jämförelser med andra länder, samt om jag avser att vidta några åtgärder med anledning av min bedömning.

Sedan 1994 har tillväxten i Sverige varit högre än såväl EU- som OECD-genomsnittet. Under 2001 och 2002 har dock tillväxttakten i Sverige växlat ned till följd av den internationella konjunkturnedgången. Att tillväxtfrågorna kommit att debatteras allt flitigare är naturligt och något som jag välkomnar. Det är dock viktigt att understryka att Sveriges ekonomi vuxit snabbare än EU-genomsnittet de senaste åren och även förväntas göra så under nästkommande år.

En viktig förklaring till den gynnsamma utvecklingen är att Sverige i ett internationellt perspektiv har kommit långt med reformarbetet på produkt- och kapitalmarknaderna. De ekonomiska reformer som genomfördes under 1990-talet för att har ökat konkurrensen i den svenska ekonomin har och överlag gett positiva samhällsekonomiska effekter, exempelvis i form av lägre konsumentpriser. Till det kan läggas de betydande satsningarna på utbildning som gjorts under 1990-talet.

En annan viktig förklaring till denna goda utveckling är att sunda offentliga finanser skapat stabila förutsättningar för näringslivet och möjliggjort en expansiv politik under den senaste perioden av lägre internationell efterfrågan.

Mot denna bakgrund är det min bedömning att Sverige står väl rustat inför framtiden. Min bedömning av Sveriges tillväxtförutsättningar stöds av många utomstående bedömare, däribland World Economic Forum och Merrill Lynch som anser att Sveriges tillväxtpotential de kommande 5-@10 åren är bland den bästa i världen.

Detta innebär dock inte att vi kan låta det långsiktiga arbetet med att stärka Sveriges konkurrenskraft stanna av. Prisnivån är alltjämt avsevärt högre i Sverige än EU-genomsnittet och fortsatta åtgärder för att öka konkurrensen är nödvändiga. Under året har en rad andra åtgärder också vidtagits, bl.a.and annat en höjning av de statliga anslagen till forskning och förstärkt lagstiftning när det gäller för att möjliggöra en effektivare kartellbekämpning. Därutöver har regelverket för offentlig upphandling förbättrats och ytterligare åtgärder på området planeras. För att underlätta för små- och egenföretagare är en rad förenklingar på gång på skatteområdet, bl.a. utarbetas ett förslag om ändrade regler för egenavgifter och särskild löneskatt för företagare. Vidare bedöms en proposition som stärker regelverket för offentliga upphandling kunna presenteras under våren 2003.

För en mer utförlig redogörelse för regeringens arbete med att effektivisera produkt- och kapitalmarknaderna samt främja ndet av den kunskapsbaserade ekonomin rekommenderar jag den Nnationella rapporten om ekonomiska reformer på produkt- och kapitalmarknaderna som Finansdepartementet publicerast i dagarna.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.