Sveriges utsända kulturråd

Skriftlig fråga 2022/23:49 av Amanda Lind (MP)

till Kulturminister Parisa Liljestrand (M)

Sverige har de senaste åren haft åtta utsända kulturråd, stationerade på ambassader och generalkonsultat i Berlin, London, Paris, Istanbul, Moskva, Peking, Washington och Bryssel. Fram till 2021 fanns även ett kulturråd i Pretoria i Sydafrika. Kulturdepartementet är huvudman för samtliga, frånsett kulturrådet i Paris som har Svenska institutet som huvudman.

Kulturrådens övergripande uppgift är att främja kulturutbyte och stimulera kulturell dialog mellan Sverige och det land kulturrådet är verksamt i. Kulturråden har en synnerligen viktig roll att spela i såväl diplomatin som arbetet med att stärka Sveriges kulturliv och dess internationalisering, ett arbete som nu efter pandemin och i ett oroligt omvärldsläge är extra angeläget. Dessutom fungerar de som en viktig röst och katalysator för den fria konsten och yttrandefriheten världen över och bidrar därmed till att stärka och främja demokratiutvecklingen.

I oktober rapporterades att en massiv nedskärning hotar kulturrådsverksamheten, utöver det redan indragna kulturrådet i Pretoria. Under en längre tid har det förelegat en osäkerhet kring finansieringen, och den tidigare S-regeringen har under 2022 inte fattat långsiktiga beslut gällande fyra av de kvarvarande kulturråden vars förordnanden löper ut vid årsskiftet. Det är i sig beklagligt och har lett till stor osäkerhet både för kulturråden och för den verksamhet de bedriver. Såväl tunga företrädare för kulturlivet som ambassadörer har reagerat och vädjat till regeringen att värna kulturrådsverksamheten. 

Nu har kulturminister Parisa Liljestrand fått denna fråga att hantera, och det brådskar.

Det är olyckligt att budgeten för Sveriges utsända kulturråd inte är separerad från Kulturdepartementets övriga driftsbudget. Det blir märkligt att departementets behov under perioder av hög arbetsbelastning, som under och efter pandemin, ska behöva ställas mot kulturrådens verksamhet. För Sveriges diplomatiska och kulturfrämjande arbete blir det en märklig ryckighet. Dessutom bidrar kulturrådens arbete även till utrikes-, handels- och näringspolitiken. En bredare lösning där kulturråden får en tydlig och långsiktig finansiering vore inte omöjlig.

I regeringens budget för 2023 framgår inte hur kulturrådens viktiga verksamhet kommer att hanteras.

Med anledning av ovanstående frågar jag kulturminister Parisa Liljestrand:

Är kulturministern beredd att agera för att säkra kulturrådsverksamheten och dess långsiktiga finansiering?