Taxonomireglernas effekter på restaurering av betesmarker och biologisk mångfald
Skriftlig fråga 2020/21:1445 av Staffan Eklöf (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-01-22
- Överlämnad
- 2021-01-25
- Anmäld
- 2021-01-26
- Svarsdatum
- 2021-02-03
- Sista svarsdatum
- 2021-02-03
- Besvarad
- 2021-02-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Per Bolund (MP)
De EU-regler som kallas taxonomin handlar egentligen om ett ramverk för att definiera hållbara investeringar. Tanken är också att taxonomiförordningens definitioner ska utgöra en grundpelare för flera av de andra åtgärderna för hållbar tillväxt. Återhämtningen efter coronapandemin ska som bekant göras med hållbara investeringar. Därmed får definitionerna i taxonomiförordningen mycket stor betydelse för de framtida möjligheterna till finansiering. Jordbruket är inget undantag.
I förslaget till delegerade akter knutna till taxonomiförordningen, vilka EU-kommissionen lade fram i november, anges kriterier för hållbart jordbruk. Kriterierna är uppdelade på olika miljömål och beskriver till exempel kriterier för att investeringar i jordbruk ska anses bidra substantiellt till minskad klimatbelastning.
Kraven för djurhållning, på sidan 16 i bilaga 1, sätter upp begränsningar för var man får hålla djur för att det ska räknas som att det bidrar till minskad klimatbelastning och därmed kan anses vara hållbart. Skrivningen är inte tydlig beträffande om den avser att hejda användningen av de diskuterade markområdena för bete över huvud taget eller om den avser att hejda omvandlingen av markområdena. Rimligen avses att omvandling av markerna ska hejdas. I så fall innebär bestämmelserna att restaurering av gammal betesmark som har vuxit igen inte kan göras i jordbruk som vill vara klimathållbara. Detta vore skadligt för den biologiska mångfalden och näringen. Vi har många igenvuxna betesmarker i Sverige där den biologiska mångfalden kan väckas till liv vid en restaurering. Restaurering av före detta betesmarker utgör även en markresurs för att öka livsmedelsproduktionen.
Om intentionen i EU-kommissionens förslag i stället är att dessa marker inte alls ska få användas för bete i ett klimathållbart jordbruk, riskerar dessa begränsningar att starkt försvåra skogsbete och bete av strandängar samt bete i vissa hagar och i skogsbryn. Det vore mycket märkligt och vore till mycket stort men för biologisk mångfald i Sverige.
Med hänvisning till texten ovan vill jag fråga statsrådet Per Bolund följande:
Vad tänker statsrådet göra för att undvika de negativa effekterna på biologisk mångfald i det svenska jordbrukslandskapet som EU-kommissionens förslag till regler kommer att innebära?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1445 besvarad av Statsrådet Per Bolund (MP)
Svar på frågorna 2020/21:1444 och 2020/21:1445 av Staffan Eklöf (SD) om Taxonomireglernas effekter på investeringar i det konventionella jordbruket respektive dess effekter på restaurering av betesmarker och biologisk mångfald
Staffan Eklöf har frågat mig hur jag agerat för att hänvisningen till ekoförordningen ska strykas så att inte bara det ekologiska jordbruket klassas som hållbart och därmed vara ensamt om att kunna få finansiering för ökad miljö- och klimatvänlighet. Staffan Eklöf har även frågat vad jag tänker göra för att undvika de negativa effekterna på biologisk mångfald i det svenska jordbrukslandskapet som EU-kommissionens förslag till regler kommer att innebära.
Jag vill inledningsvis kommentera att det återstår att se vilka effekter som taxonomin kommer att få på framtida finansieringsmöjligheter. Det är dock tveklöst så att taxonomin kommer att vara ett viktigt verktyg för att underlätta och jämföra hållbara investeringar. Det är därför som regeringen efter tidigare överläggning med riksdagen har stött ambitionen att klassificera miljömässigt hållbara verksamheter genom EU:s taxonomi och även tagit en aktiv roll i förhandlingarna. Regeringen fortsätter självklart att agera för svenska intressen nu när kommissionen arbetar fram en delegerad akt till taxonomin.
De ståndpunkter som Sverige driver har stämts av i riksdagen och omfattar bl.a. frågor som rör hållbart jordbruk. Sverige har i svaret på kommissionens konsultation påtalat att utkastet till delegerad akt på vissa områden innehåller väsentliga brister. Vi har varit tydliga med att de väldigt detaljerade kraven riskerar att öka den administrativa bördan utan att tillföra klimatnytta och att de i stället medför motsatta incitament för t.ex. skogsbrukare och jordbrukare.
Kriterierna för hållbart jordbruk är ett av de områden där Sverige driver på för mer omfattande ändringar för att taxonomin ska vara effektiv och väl avvägd. Regeringen har pekat på bristen på proportionalitet, väl analyserade konsekvenser och transparens i kriterierna. Vi har även påtalat att större hänsyn bör tas till mångfalden av natur- och lantbruksförhållanden i medlemsstaterna. En viktig princip som regeringen aktivt driver tillsammans med likasinnade medlemsstater är att taxonomin i större utsträckning bör baseras på bl.a. villkoren för miljö, klimat och djurvälfärd i den gemensamma jordbrukspolitiken.
Kommissionen förväntas nu gå igenom de synpunkter som inkommit och göra justeringar innan det slutliga förslaget presenteras. Det är därför för tidigt att dra några slutsatser kring effekterna. Jag kan dock försäkra Staffan Eklöf om att regeringen även fortsättningsvis kommer att arbeta för att taxonomin ska stödja en utveckling mot ett hållbart jordbruk där möjligheten att värna den biologiska mångfalden i de svenska betesmarkerna ingår.
Stockholm den 3 februari 2021
Per Bolund
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.