Telefoni och bredband på landsbygden

Skriftlig fråga 2020/21:1132 av Kjell-Arne Ottosson (KD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-12-21
Överlämnad
2020-12-21
Besvarad
2021-01-04
Sista svarsdatum
2021-01-04
Anmäld
2021-01-04
Svarsdatum
2021-01-04

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Anders Ygeman (S)

 

De tider vi nu upplever med pågående pandemi manar oss att stanna hemma för vår säkerhets skull. Särskilt utsatta för smittan är våra äldre medborgare. För dem är det då högst angeläget att deras förbindelser med omvärlden via telefon och bredband kan verka obrutet. 

I allt högre utsträckning gör vi beställningar hemifrån; matvaror handlas in för leverans och recept på medicin förnyas hemifrån. För många görs detta på telefon. I synnerhet i områden där internet är otillgängligt.

Men det som drabbar dem som bor långt ut på landet är att även telefonförbindelserna är otillräckliga. Nordvärmländska orter som Kärrbäckstrand, Tallåsberget, Båtstad, Bjurbeget, Värnäs och Bastuknappen har dålig mottagning och felmeddelanden är mer regel än undantag.

I Post- och telestyrelsens uppdrag ingår att främja tillgången till bredband och mobiltäckning i alla delar av landet (SFS 2007:951) och i enlighet med sitt regleringsbrev för 2020 följa och redovisa tillgången till ersättningslösningar för telefoni och bredband för hushåll och företag som berörs av den pågående avvecklingen av kopparnätet.

Via sin hemsida kommunicerar PTS också målsättningar utifrån sitt uppdrag. Tre av dem är särskilt gällande utifrån den problematik som just nu är så aktuell på landsbygden:

  • Fasta och mobila nät är utbyggda så att alla kan få tillgång till de tjänster som normalt efterfrågas.
  • Alla har tillgång till tillförlitliga och säkra elektroniska kommunikationsnät och tjänster.
  • Konsumenter kan känna sig trygga med att deras rättigheter är väl tillgodosedda.

De här uppdragen och målsättningarna står i kontrast till de rapporter jag får från ovannämnda orter. Där har man under många år kämpat med bristande kommunikationer. Nu under pandemin får den här problematiken en mycket allvarlig inramning.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:

 

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att främja en bättre täckning för telefoni och bredband på de orter som anges ovan?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:1132 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)

Svar på fråga 2020/21:1132 av Kjell-Arne Ottosson (KD)
Telefoni och bredband på landsbygden

Kjell-Arne Ottosson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att främja en bättre täckning för telefoni och bredband på de nordvärmländska orterna Kärrbäckstrand, Tallåsberget, Båtstad, Bjurbeget, Värnäs och Bastuknappen som nämns i frågan.

Det är viktigt med tillgång till en god digital infrastruktur, inbegripet en god mobiltäckning i hela landet. Det är i första hand den som tillhandahåller allmänna kommunikationsnät eller allmänt tillgängliga kommunikationstjänster som ansvarar för att dessa fungerar och är driftssäkra, vilket regleras i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation. Post- och telestyrelsen (PTS) är tillsynsmyndighet och har utfärdat föreskrifter på området. Föreskrifterna innehåller bl.a. krav på tillhandahållare som ska säkerställa att åtgärder vidtas skyndsamt för att hantera en uppkommen incident samt krav på att viktiga förbindelser och tillgångar är redundanta, dvs. att det finns parallella system för att öka säkerheten.

Utbyggnaden av den digitala infrastrukturen i hela landet är prioriterad av regeringen. I januariavtalet anges bl.a. målet att alla bör ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet där de normalt befinner sig. I oktober 2019 hade ca 91,8 procent av alla geografiska områden i Sverige tillgång till mobila tjänster som uppfyller målet.

Utgångspunkten är en marknadsdriven utbyggnad som kompletteras med offentliga insatser. Riksdagen har efter förslag från regeringen i budgetpropositionen 2021 beslutat att ytterligare 1,4 miljarder kronor tillförs för att stärka det nationella stödsystemet för bredbandsutbyggnad 2021 och att
50 miljoner kronor satsas under 2021–2022 för att förbättra möjligheterna till mobil uppkoppling på fjärrtåg. Regeringen har även uppdragit åt PTS
att, med stöd av Trafikverket, redovisa insatser för att förbättra mobila
uppkoppling på fjärrtåg.

Inom ramen för sin roll som spektrumförvaltande myndighet har PTS i december 2018 gett tillstånd i 700 MHz-bandet. Frekvenserna i det bandet
är viktiga för att kunna bygga ut täckningen i mobilnäten och uppnå målsättningen om att alla bör ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet där de normalt befinner sig. Ett av tillstånden har särskilda täckningskrav. Enligt Telia Company AB:s tillståndsvillkor ska bolaget
bygga ut täckning för 300 miljoner kronor i prioriterade ytor som PTS
har identifierat. Täckningskravet ska uppfyllas successivt under 2021–2024.

Det är viktigt att främja utbyggnaden i hela landet genom att verka för en god samverkan mellan de aktörer som har viktiga roller i utbyggnaden. Regeringen har därför fattat beslut om en fortsättning för Bredbandsforum samt beslutat att erbjuda regionerna och Gotlands kommun att upprätthålla en funktion som regional bredbandskoordinator även under perioden
2021–2025. Bredbandsforum förbättrar förutsättningarna för bredbandsutbyggnaden, genom att underlätta dialogen mellan regeringen, myndigheter, organisationer och företag som verkar på den svenska bredbandsmarknaden och bredbandskoordinatorerna ska verka för övergripande samordning och samarbete i bredbandsfrågor, när det gäller såväl fast som mobil digital infrastruktur.

Regeringen har sedan tidigare gett PTS i uppdrag att se till att privatpersoner och företag som saknar tillgång till telefoni och/eller bredbandsuppkoppling om 10 Mbit/s har möjlighet att få stöd för åtgärder som ger sådan tillgång.

Stockholm den 4 januari 2021

Anders Ygeman

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.