Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

temat Gröna städer

Skriftlig fråga 2004/05:1817 av Stenmark, Rigmor (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-06-07
Anmäld
2005-06-07
Besvarad
2005-06-15
Svar anmält
2005-06-15

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 7 juni

Fråga 2004/05:1817

 av Rigmor Stenmark (c) till statsrådet Lena Sommestad om temat Gröna städer

Varje stad oavsett var i världen är helt beroende av den omgivande landsbygden för att kunna försörja sina invånare med bland annat rent vatten och bra livsmedel. Hittills har diskussionerna bara påbörjats i den riktningen i vårt land, men eftersom alltfler flyttar in till städerna och stadsbefolkningen ökar måste dessa frågor diskuteras.

Rent vatten och rena livsmedel är ett måste. Ren luft är livsviktigt. Trafikens avgaser, sopförbränning, farliga ämnen med mera påverkar luften vi andas. Vi måste se till att luften vi andas ständigt bevakas och att åtgärder vidtas som renar luften. Grönområden i stadsmiljöer är därför synnerligen viktiga. Stadsskog producerar syre och absorberar koldioxid, vilket leder till renare luft. Gröna oaser i staden är alltså livsviktiga.

Med rätt planering och förvaltning kan städerna även i framtiden vara en plats för människor att leva och verka i. FN:s miljöprogram Unep menar att det är viktigt med lagstiftning som leder till minskade sopberg, bättre miljöskydd och hållbara lösningar så att alltfler städer kan erbjuda sina invånare en hälsosam och grön miljö.

Med anledning av att årets världsmiljödag har temat Gröna städer vill jag fråga statsrådet:

Vad kommer statsrådet att göra för att se till att temat Gröna städer efterlevs i Sverige?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1817 besvarad av

den 15 juni

Svar på fråga 2004/05:1817 om temat Gröna städer

Samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin

Rigmor Stenmark har frågat miljöministern vad hon kommer att göra för att se till att temat Gröna städer efterlevs i Sverige. Frågan anknyter till det tema som FN har angett för årets världsmiljödag. Ansvarsfördelningen i regeringen är sådan att det ankommer på mig att svara på frågan.

Låt mig först understryka att det är kommunerna som har det lokala planerings- och utvecklingsansvaret i vårt land. Samtidigt är det ett gemensamt intresse för stat och kommun att städer och tätorter, som utgör livsmiljöer för nästan hela vår befolkning, utvecklas på ett hållbart sätt. Jag noterar också att Sveriges Kommuner och Landsting har antagit ett särskilt positionspapper för en hållbar utveckling av städer och tätorter som också framhåller detta gemensamma intresse.

En grund för ett ökat engagemang när det gäller frågor om stadsutveckling kan sägas ha lagts genom det arbete som Nationalkommittén för Agenda 21 och Habitat gjorde och som redovisades i betänkandet (SOU 2003:31) En hållbar framtid i sikte, och där jag vet att Rigmor Stenmark deltog som ledamot.

Stadsutvecklingsfrågorna har även en framträdande plats i regeringens strategi för hållbar utveckling (skr. 2003/04:129), där hållbar samhällsutbyggnad förs fram som en av fyra prioriterade frågor under denna mandatperiod när det gäller hållbar utveckling. Regeringen framhåller i strategin att politik för hållbart samhällsbyggande handlar om att långsiktigt forma infrastruktur och livsmiljöer så att de bidrar till en hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling. Staden är en attraktiv och efterfrågad livsmiljö som måste planeras så att den kan förena en effektiv utveckling med behoven av god miljö, kultur, trygghet och naturområden för rekreation. Regeringen framhåller också att städer och tätorter alltid varit beroende av sitt omland, varför sambanden med omgivande landsbygd alltid måste beaktas.

Jag vill här också lyfta fram det omfattande arbete som har utförts i kommuner och myndigheter med vidareutvecklingen av de miljömål som regeringen redovisar i propositionen Svenska miljömål @ ett gemensamt uppdrag (prop. 2004/05:150). Ett av dessa mål gäller God bebyggd miljö. Detta miljömål har, som Miljömålsrådet har påpekat, ett direkt samband med flertalet av de andra målen.

För att gå vidare i arbetet med en hållbar stadsutveckling har regeringen för mindre än en månad sedan gett Boverket i uppdrag att göra en sammanställning av information om bostads- och tätortsområden som är i behov av förnyelse. Det gäller i stor utsträckning sådana områden som utvecklades under 1960- och 1970-talens så kallade rekordår. Sammanställningen ska ta fasta på befintlig information om områdenas fysiska förutsättningar, planmässiga standard samt kvalitet när det gäller kommunikationer, energieffektivitet, miljö och graden av social integration. På grundval av det underlag som bland annat detta uppdrag redovisar, kommer jag sedan att ta ställning till hur dessa frågor ska föras vidare.

Jag vill i detta sammanhang även uppmärksamma det nära samarbete som sker mellan de svenska och brittiska regeringarna inom området stadsutveckling, byggande och energianvändning.

Frågor som hänger samman med stadsutvecklingen är även av intresse i ett globalt perspektiv. I världens utvecklingsländer beräknas i dag ca 40 % av invånarna bo i städer eller stadsliknande samhällen. Denna andel är mindre än hälften av vad som gäller för Sverige och världens industriländer. Men urbaniseringen går väldigt snabbt i utvecklingsländerna, och omkring år 2030 beräknas andelen stadsbor ligga nära 60 %, medan industriländernas urbaniseringsgrad tenderar att ligga kvar på nuvarande nivå. Dessutom väntas en stor del av ökningen i utvecklingsländerna äga rum i redan överbelastade och miljömässigt undermåliga slumområden. Därför deltar Sverige aktivt i det utvecklingsarbete som sker inom FN:s organ för bostads- och stadsutvecklingsfrågor, UN-Habitat. Jag deltog också själv vid årets uppföljning av 2002 års världstoppmöte i Johannesburg inom ramen för den så kallade CSD-processen, där CSD står för Commission for Sustainable Development, FN:s kommission för hållbar utveckling. Temat för årets uppföljningssession handlade just om stadsutveckling med kopplingar till vattenförsörjning och avfallshantering. Jag ser dessa överläggningar som mycket viktiga inför den uppföljning av de så kallade millenniemål som världens stats- och regeringschefer ska diskutera i FN i september i år.

Jag har här ganska utförligt redovisat hur regeringen ser på vikten av en hållbar stadsutveckling och hur arbetet med denna fråga sker inom Regeringskansliet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.