tidig praktik för blivande lärare
Skriftlig fråga 2001/02:682 av Hjertén, Lars (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-02-07
- Anmäld
- 2002-02-12
- Besvarad
- 2002-02-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2001/02:682
av Lars Hjertén (m) till utbildningsminister Thomas Östros om tidig praktik för blivande lärareDen nya lärarutbildningen, som startade höstterminen 2001, omfattar praktik i större utsträckning än tidigare. Särskilt viktigt har det varit att låta lärarkandidaterna praktisera i början av sin utbildning. Om detta har det rått enighet.
Det visar sig nu att man inte har kunnat leva upp till målsättningen om tidig praktik. Vid Lärarhögskolan i Stockholm har vissa studenter inte erhållit någon praktik alls under hela höstterminen och inte heller i början av vårterminen. Ansvariga studieledare anser att tiden för planering av en helt ny utbildning varit alltför knapp, vilket gjort det omöjligt att erbjuda alla lärarkandidater en praktik i tid.
Min fråga till statsrådet blir därför:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att de blivande lärarna ska erhålla den tidiga praktik som utbildningen utlovar?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:682 besvarad av
den 13 februari
Svar på fråga 2001/02:682 om tidig praktik för blivande lärare
Utbildningsminister Thomas Östros
Lars Hjertén har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att de blivande lärarna ska erhålla den tidiga praktik som utbildningen utlovar. Frågan ställs mot bakgrund av hur Lars Hjertén har uppfattat att Lärarhögskolan i Stockholm genomför den nya lärarutbildningen.
Med reformen av lärarutbildningen har regeringen lagt ut kursen för en kraftig ambitionshöjning. Detta tar sig uttryck i krav på djupa ämneskunskaper, förstärkning av forskningen kring lärande och skapandet av en solid utbildningsvetenskaplig grund med tät samverkan med skolan, förskolan och övriga verksamheter.
Låt mig påpeka att enligt propositionen En förnyad lärarutbildning (prop. 1999/2000:135) ingår verksamhetsförlagda delar av utbildningen i såväl det allmänna utbildningsområdet som i inriktningarna. De verksamhetsförlagda delarna av den nya lärarutbildningen förutsätts få ett nytt kvalitativt innehåll som bättre utvecklar samarbetsförmågan både i arbetslag och tillsammans med eleverna. De verksamhetsförlagda delarna av utbildningen ska också bidra till att studenterna i högre grad relaterar ämneskunskaperna till lärprocesser och urval av ämnesstoff. Lärarutbildningen ska därför mer än tidigare förankras i konkreta och praktiska erfarenheter. De verksamhetsförlagda delarna av lärarutbildningen har således ett annat innehåll än praktiken i den tidigare lärarutbildningen.
Som en kommentar till Lars Hjerténs exempel med Lärarhögskolan i Stockholm vill jag nämna att jag inhämtat uppgifter om de i höstas ca 1 450 antagna lärarstudenterna där det framgår att majoriteten fått en placering i en partnerskola för sin verksamhetsförlagda del av utbildningen direkt, medan resterande fått varierande lösningar under hösten för att alla ska ha fått en placering i början av vårterminen 2002. Den svenska högskolan karakteriseras av ett decentraliserat beslutsfattande i ett system av mål- och resultatstyrning. I detta system sätter regeringen mål för lärarexamen uttryckta genom högskoleförordningen (SFS 1993:100, bilaga 2, Examensordningen). Varje lärosäte som examinerar studenter för lärarexamen ansvarar för att målen uppfylls.
Högskoleverket har i uppdrag att systematiskt utvärdera all högskoleutbildning. Vid brister i utbildningarnas kvalitet får Högskoleverket dra in examensrätten. Genomförandet av den nya lärarutbildningen kommer att utvärderas genom ett särskilt uppdrag.
Mot bakgrund av ovanstående är jag inte beredd att nu vidta några ytterligare åtgärder.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.