Tidsbegränsning för sexualbrott i belastningsregistret
Skriftlig fråga 2023/24:494 av Pontus Andersson Garpvall (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-01-18
- Överlämnad
- 2024-01-19
- Anmäld
- 2024-01-23
- Svarsdatum
- 2024-01-31
- Sista svarsdatum
- 2024-01-31
- Besvarad
- 2024-01-31
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Den längsta tid en uppgift finns kvar i belastningsregistret är 20 år, med undantag för att fängelsedomar gallras senast 20 år efter frigivning och överlämnande till rättspsykiatrisk vård gallras senast 20 år efter utskrivningen.
För många brott kan domar förvinna redan efter fem eller tio år efter dom. Vad gäller sexualbrott och inte minst sexualbrott mot barn finns det en stor återfallsrisk. Detta innebär att en person som är dömd för olika typer sexualbrott mot barn kan vänta tills de har ett tomt belastningsregister innan de exempelvis tar på sig uppdrag i idrottsföreningar eller andra miljöer där barn rör sig.
För egen del anser jag det vara viktigare att skydda barn från potentiella förövare än dömda sexualbrottslingars möjligheter att röra sig i miljöer där många barn finns.
Med anledning av ovanstående ställer jag följande fråga till justitieminister Gunnar Strömmer:
Har ministern och regeringen för avsikt att förlänga tiden som vissa eller alla sexualbrott syns i belastningsregistret?
Svar på skriftlig fråga 2023/24:494 besvarad av Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på fråga 2023/24:494 Tidsbegränsning för sexualbrott i belastningsregistret
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på fråga 2023/24:494 av Pontus Andersson Garpvall (SD)
Tidsbegränsning för sexualbrott i belastningsregistret
Pontus Andersson Garpvall har frågat mig om jag och regeringen har för avsikt att förlänga tiden som vissa eller alla sexualbrott syns i belastningsregistret.
Regeringen ser mycket allvarligt på sexualbrott, särskilt sådana som riktar sig mot barn. Straffreformsutredningen (Ju 2023:14) arbetar just nu med en översyn av straffskalorna och en reformering av påföljdssystemet. I uppdraget ingår att utredaren ska föreslå skärpningar i straffskalorna för bland annat sexualbrott.
Hur länge uppgifter om begångna brott finns kvar i belastningsregistret beror på vilken påföljd som har dömts ut och om den dömde har återfallit i brott. Ju allvarligare ett brott är, desto längre finns uppgifterna kvar i registret. Ett fängelsestraff gallras enligt huvudregeln tio år efter frigivningen. Om den dömde begår nya brott så förlängs gallringstiden för samtliga registrerade uppgifter.
Reglerna om gallring av uppgifter ur belastningsregistret är resultatet av en avvägning mellan intresset av att ha tillgång till uppgifter om begångna brott för bl.a. lämplighetsprövningar av olika slag och den enskildes integritet och möjlighet att återanpassa sig i samhället efter avtjänat straff.
Regeringen är angelägen om att skydda samhället mot allvarlig brottslighet, inte minst sexualbrott. Straffreformsutredningen ska redovisa sina förslag senast i maj 2025 och jag ser fram emot att ta del av dessa. Jag utesluter inte att det med anledning av en kommande reformering av påföljdssystemet också kan finnas anledning att överväga en översyn av reglerna om gallring av uppgifter ur belastningsregistret.
Stockholm den 31 januari 2024
Gunnar Strömmer
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.