tillgång till poliser på landsbygden
Skriftlig fråga 2000/01:1618 av Fransson, Sonja (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-08-27
- Besvarad
- 2001-09-10
- Anmäld
- 2001-09-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:1618
av Sonja Fransson (s) till justitieminister Thomas Bodström om tillgång till poliser på landsbygdenTrots att vi nu ökat utbildningsplatserna för polisen och fler färdigutbildade poliser kommer ut i arbete efterhand, råder det fortfarande stor brist. Inte minst gäller det i mindre kommuner på landsbygden.
På små orter etableras gäng som t.ex. i min hemkommun Svenljunga där anhängare till Hells Angels har funnits sedan en lång tid tillbaka. Dessa kan känna sig relativt trygga eftersom vi har brist på poliser.
Tyvärr kan man inte se någon ljusning under de närmaste åren, eftersom många poliser samtidigt uppnår pensionsålder och det därför kommer att ta lång tid att tillsätta alla tjänster. Ett alternativ för att klara tillgången på poliser över hela landet skulle kunna vara att anställa civilpersonal för avlastning av vissa av polisens arbetsuppgifter och i vissa fall civilpersonal med utbildning som kan komplettera polisens kunskaper.
Kan inte detta lösas inom den närmaste tiden finns det risk för att människor på landsbygden känner sig otrygga.
Min fråga är därför:
Vad avser ministern göra för att också landsbygden ska få del av polisresurser?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1618 besvarad av
den 10 september
Svar på fråga 2000/01:1618 om tillgång till poliser på landsbygden
Justitieminister Thomas Bodström
Sonja Fransson har frågat vad jag avser att göra för att också landsbygden ska få del av polisresurser.
Jag delar Sonja Franssons bedömning att polisens resurser i glesbygden kan behöva kompletteras. I de glest befolkade delarna av Sverige saknas i realiteten förutsättningar för att alltid upprätthålla en polisiär närvaro av liknande slag som i tätorterna. Regeringen gav därför i december förra året en utredare i uppdrag att överväga olika möjligheter att komplettera polisens resurser i glest befolkade områden. Utredaren har också i uppdrag att undersöka hur rekryteringen av poliser till glest befolkade områden kan underlättas. Uppdraget ska redovisas i början av nästa år.
Regeringen har i regleringsbrevet för 2001 givit polisen i uppdrag att säkerställa en för verksamheten ändamålsenlig ålders- och kompetensstruktur. Styrelsen ska också bedöma om det är möjligt att frigöra polisresurser från arbetsuppgifter som inte kräver polisiär kompetens och tillsammans med polismyndigheterna säkerställa en lämplig arbetsfördelning mellan poliser och civilanställd personal. Uppdraget ska redovisas senast vid utgången av 2001.
Det är Rikspolisstyrelsen och polismyndigheterna som ansvarar för kompetensutvecklingen inom polisväsendet. För att öka kunskapsbasen och effektiviteten kan polisen välja att anställa specialister och annan icke polisutbildad personal samt utbilda de anställda.
Regeringen gör nu den största ekonomiska satsningen på polisen någonsin. Under budgetperioden fram t.o.m. 2004 höjs polisens anslagsram med nästan 2 miljarder kronor utöver pris- och löneomräkningen.
De stora tillskotten ska framför allt göra det möjligt att öka antalet poliser för att säkerställa närpolisreformen. Redan i somras ökade antalet poliser, då 375 polisstuderande avslutade sin utbildning vid Polishögskolan i Solna. Totalt utexamineras i år ca 575 nya poliser. Förra året öppnade dessutom en ny polisutbildning i Umeå och inom kort kommer ytterligare en utbildning att starta i Växjö.
Jag vill i det här sammanhanget framhålla att etableringen av polisiär grundutbildning i Umeå och Växjö också har till syfte att främja rekryteringen av poliser till norra och södra Sverige.
Regeringen har dessutom lovat att fortsätta att noga följa rättsväsendets verksamhet och resultat och att, efter analys av vidtagna effektiviseringsåtgärder, återkomma med de ytterligare insatser som krävs för att fullfölja statsmakternas intentioner för utvecklingen av rättsväsendet.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.