Timanställda och sjukpenning
Skriftlig fråga 2008/09:629 av Axelsson, Christina (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2009-02-16
- Anmäld
- 2009-02-17
- Besvarad
- 2009-02-25
- Svar anmält
- 2009-02-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 16 februari
Fråga
2008/09:629 Timanställda och sjukpenning
av Christina Axelsson (s)
till statsrådet Cristina Husmark Pehrsson (m)
Sjukersättningen som vi får från Försäkringskassan beräknas med hjälp av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) som beräknas på tidigare inkomster.
De senaste årens kraftigt ökade ungdomsarbetslöshet och oro på arbetsmarknaden innebär att många ungdomar – om man över huvud taget kan få jobb – ofta erbjuds timanställning. Därmed slipper arbetsgivaren normala arbetsrättsliga åtaganden som veckoarbetstid, semesterförläggning, företagshälsovård med mera. Men om du blir sjuk får du dessutom endast ersättning för de dagar du har blivit erbjuden arbete. Och av naturliga skäl erbjuds inte den som är sjuk arbete. Den som går in och ut ur tillfälliga anställningar som timanställd kan i bästa fall ha rätt till sjukersättning om det finns en planerad avsikt att arbeta framöver.
Timanställda erbjuds ofta arbete dag för dag och får ha ständig telefonjour för att inte missa ett arbetstillfälle. Om de alltså inte är schemalagda för arbete mister de sin sjukersättning. Det bör gå att hitta en modell där timanställda om de blir sjuka är berättigade till sjukpenning för de dagar de annars stått redo att arbeta.
Jag vill med anledning av detta fråga statsrådet:
Är statsrådet beredd att ta initiativ till en förändring av Försäkringskassans instruktioner så att även timanställda får rätt till sjukersättning för de dagar de är sjuka?
Svar på skriftlig fråga 2008/09:629 besvarad av Statsrådet Cristina Husmark Pehrsson
Svar på fråga
2008/09:629 Timanställda och sjukpenning
Statsrådet Cristina Husmark Pehrsson
Christina Axelsson har frågat mig om jag är beredd att ta initiativ till en förändring av Försäkringskassans instruktioner så att även timanställda får rätt till sjukersättning för de dagar de är sjuka. Jag har förstått frågan så att den avser rätten till sjukpenning och inte sjukersättning.
Av Försäkringskassans vägledning om sjukpenning och samordnad rehabilitering (Vägledning 2004:2, version 11, s. 196) framgår att sjukpenningen ska tim- eller dagberäknas under de första 14 dagarna i en sjukperiod och att den bara betalas ut under förutsättning att den försäkrade skulle ha arbetat om han inte blivit sjuk. I annat fall betalas ingen sjukpenning ut under de första 14 dagarna i sjukperioden. Från och med dag 15 i en sjukperiod betalas kalenderdagsberäknad sjukpenning ut oavsett om den försäkrade skulle ha arbetat eller inte.
Vidare framgår av Försäkringskassans vägledning att om det inte kan utredas hur den försäkrade skulle ha arbetat under sjukperiodens första 14 dagar, får sjukpenningen betalas ut med utgångspunkt från vad som kan anses skäligt med ledning av hur den försäkrade har arbetat före sjukperioden. Detta gäller under förutsättning att det kan antas att den försäkrade skulle ha arbetat i motsvarande omfattning under de första 14 dagarna i sjukperioden. Jämförelseperioden har inte givits någon viss tidslängd utan kan variera från fall till fall beroende på till exempel hur arbetsförhållandena ser ut och om arbetstiden har fluktuerat mycket över tiden. Det får dock anses ligga i sakens natur att jämförelseperioden inte kan sträcka sig alltför långt bakåt i tiden. I regel bör det vara tillräckligt med en jämförelseperiod som är en till tre månader lång. För en person som är ny på arbetsmarknaden kan perioden dock bli kortare. I vägledningen redovisas även en dom från Regeringsrätten, av vilken framgår att en försäkrad har rätt till sjukpenning de första fjorton dagarna i en sjukperiod även om det inte finns något avtalat arbete den aktuella perioden.
Redan i dag finns det således ett regelsystem som Försäkringskassan ska tillämpa i samband med de situationer som Christina Axelsson tar upp i sin frågeställning.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.