Tryggheten för bevakningspersonal
Skriftlig fråga 2020/21:1799 av Fredrik Lindahl (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-02-12
- Överlämnad
- 2021-02-14
- Anmäld
- 2021-02-23
- Svarsdatum
- 2021-02-24
- Sista svarsdatum
- 2021-02-24
- Besvarad
- 2021-02-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Väktare är en yrkesroll för en person som är anställd av ett auktoriserat bevakningsföretag för att utföra bland annat bevakningsuppdrag, trygghetshöjande verksamhet samt förebyggande av bränder, brott och andra olyckor. Väktare har blivit ett vanligt inslag i vardagen, med flera olika former av uppdrag, däribland receptionstjänst, butikskontrollant, trygghetsbevakning och värdetransporter.
Arbetet utförs året om under dygnets alla timmar och präglas vanligtvis av ensamarbete. Att bli utsatt för olika former av konflikter i tjänsten är förekommande, både avseende hot och våld. Kombinationen av att arbeta ensam och att man förväntas agera i hotfulla situationer ökar utsattheten i arbetet.
Under 2020 och början av 2021 har det förekommit flera fall där väktare blivit grovt misshandlade av en eller flera personer. Exempel med rubriker från några av tidningsartiklarna: Aftonbladet den 11 november 2020: Väktare misshandlade av ungdomar, Expressen den 8 mars 2020: Väktare slagen och knäad i ansiktet – en man jagas och så vidare.
Nu senast den 9 februari kunde man till exempelvis läsa på SVT hur en väktare blivit påkörd av en misstänkt biltjuv på Södermalm i Stockholm.
Kriminella uppfattar väktare som ett störande moment i sin verksamhet, och det finns flera fall där bevakningspersonal har blivit misshandlad eller fått sina fordon förstörda för att de har befunnit sig i vissa så kallade utanförskapsområden.
Den grova brottsligheten slår mot hela samhället, och den typ av trakasserier, hot, och våld som vi sett mot så kallad blåljuspersonal drabbar även väktare; dock är det en arbetsgrupp som lätt missas i debatten.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Ämnar ministern och regeringen utifrån den senaste tidens händelser att vidta några åtgärder för att säkra och förbättra tryggheten för väktare och annan bevakningspersonal?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1799 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2020/21:1799 av Fredrik Lindahl (SD)
Tryggheten för bevakningspersonal
Fredrik Lindahl har frågat mig om jag och regeringen med hänsyn till den senaste tidens händelser har för avsikt att vidta åtgärder för att säkra och förbättra tryggheten för väktare och annan bevakningspersonal.
Det är naturligtvis helt oacceptabelt att de som har till uppgift att hjälpa och skydda andra i samhället utsätts för våld, hot eller trakasserier. Det är i förlängningen ett angrepp på det demokratiska samhället. Skyddet för dessa grupper måste vara ändamålsenligt och starkt.
Den 1 januari 2020 infördes brottet sabotage mot blåljusverksamhet. Det straffbelägger att under vissa förutsättningar angripa eller på annat sätt störa polis, räddningstjänst eller ambulanssjukvård. Handlingar som omfattas är bl.a. våld och hot mot blåljuspersonal och personer som bistår blåljusverksamhet. Förutom personal från respektive organisation omfattas alltså personer som hjälper verksamheten, t.ex. ordningsvakter eller väktare som bistår polisen vid en insats. Den som gör sig skyldig till det här brottet kan få ett kännbart straff. Detta är en tydlig signal om att samhället ser allvarligt på angrepp mot dessa verksamheteter.
Ordningsvakter och väktare omfattas dessutom av bestämmelserna om våld eller hot mot tjänsteman, förgripelse mot tjänsteman och våldsamt motstånd. Den 1 januari 2020 skärptes straffskalan för grovt våld eller hot mot tjänsteman till fängelse i lägst ett och högst sex år. Ordningsvakter och väktare fick därmed även i det avseendet ett ännu starkare straffrättsligt skydd.
Till detta kommer att regeringen har gett en utredare i uppdrag att ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. I uppdraget ingår också att analysera behovet och lämpligheten av en lagändring som innebär att brottet våld eller hot mot tjänsteman delas upp och att straffskalan för våld mot tjänsteman skärps. Utredaren ska redovisa sina slutsatser senast den
12 november i år.
Regeringen har vidare de senaste åren vidtagit flera lagstiftningsåtgärder som innebär ett generellt sett skärpt straffrättsligt skydd mot våld, hot och trakasserier. Bland annat har straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott skärpts och skyddet för den personliga integriteten har stärkts och moderniserats, till exempel genom att det straffbara området för olaga hot har utvidgats.
Jag följer utvecklingen på området noggrant.
Stockholm den 24 februari 2021
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.