Till innehåll på sidan

Tullens befogenheter att ingripa mot organiserad brottslighet

Skriftlig fråga 2020/21:195 av Anders Åkesson (C)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-10-13
Överlämnad
2020-10-14
Anmäld
2020-10-15
Svarsdatum
2020-10-21
Sista svarsdatum
2020-10-21
Besvarad
2020-10-21

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

Det framstår för var och en som rimligt att tullen, tillsammans med andra rättsvårdande myndigheter, ska ingå i kedjan för trygghet i hela landet och att den därför borde ges befogenhet att ingripa och förhindra att stöldgods för miljardvärden lämnar landet varje år.

Stulet gods för uppskattningsvis 1–2 miljarder kronor försvinner ut ur landet varje år, enligt Larmtjänstpodden som tagit del av försäkringsbolagens statistik. Det är främst landsbygden som drabbas när bildelar, entreprenad- och jordbruksmaskiner, båtmotorer, handverktyg och gräsklippare försvinner. Tullen står i dag handfallen inför utflödet av tjuvgods eftersom man i dag saknar lagstöd att ingripa. Stölden är ett brott enligt brottsbalken, men när godset väl kommer till gränsen är det inte längre ett stöldbrott utan ett häleribrott. Juridiskt sett har tullen i dag ingen befogenhet att ingripa vid misstänkt utförsel av stöldgods. Det är sannolikt så att den logistikplanering som föregår stöldräder tur och retur Sveriges landsbygd i anslutning till utlandsterminaler för färjor har med detta i beräkningen. Landsbygden kan inte vara undantagen från en fungerande rättsapparat. Alla de stölder som sker och där stöldgodset sedan lämnar landet drabbar enskilda människor, entreprenörer och företag.

För att tullen ska få ingripa krävs antingen en ändring i brottsbalken eller en ny förordning. Helt nyligen uttryckte generaltulldirektör Charlotte Svensson att Tullverket saknar den lagstiftning som krävs för att kunna agera effektivt mot organiserad brottslighet.

I februari 2018 frågade jag statsrådet följande på ett motsvarande tema: Kommer ministern att ta initiativ i syfte att ge tullen denna befogenhet att ingripa? Jag fick då svaret att statsrådet avsåg att öppna för en effektivare myndighetssamverkan mellan tullen, polisen och Kustbevakningen.

Det har nu gått drygt två år sedan det svaret gavs, och av generaltulldirektörens inlaga framstår det som att det kvarstår en del att göra.

Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:

 

Vilka initiativ avser ministern att ta för att ge tullen mer verksamma befogenheter att ingripa mot organiserad brottslighet?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:195 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)

Svar på fråga 2020/21:195 av Anders Åkesson (C)

Tullens befogenheter att ingripa mot organiserad brottslighet

Anders Åkesson har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta för att ge tullen mer verksamma befogenheter att ingripa mot organiserad brottslighet.

Tullverket ska i sin verksamhet bidra till att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn, bidra till ett väl fungerande samhälle för allmänhet och företag samt motverka brottslighet. Tullverket har idag omfattande befogenheter för att utföra sitt brottsbekämpande uppdrag och regeringen har på senare tid också sett till att Tullverket har fått utökade befogenheter. Från och med den 1 november kommer Tullverket att kunna utreda brott som består i innehav eller bruk av narkotika, innehav av dopningsmedel och innehav av hälsofarliga varor. Regeringen har vidare i en proposition som överlämnades till riksdagen i augusti föreslagit skärpta straff för vapensmuggling. Lagändringen, som föreslås träda i kraft den 1 december 2020, innebär att Tullverket i dessa ärenden kommer att kunna använda sig av fler tvångsmedel. Regeringen har också lämnat ett förslag till Lagrådet om utökade möjligheter för Tullverket att lägga s.k. postspärrar. Förslaget innebär att sådana spärrar utökas från att tidigare bara omfatta narkotika till att även omfatta skjutvapen, explosiva varor och ammunition. Spärrar kommer att kunna läggas både i postflödet och i kurirflödet. Ett förslag som ger tulltjänstemän möjlighet att ingripa vid misstanke om brott som Tullverket inte har befogenhet att utreda har nyligen också skickats ut på remiss. Förslaget är inte begränsat till att gälla enbart utförsel av stöldgods utan gäller vid all sorts misstänkt brottslighet. Vid sådana ingripanden föreslås bl.a. att tulltjänstemän ska kunna gripa misstänkta personer och kvarhålla gods.

Stockholm den 21 oktober 2020

Magdalena Andersson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.