Tullverkets befogenheter

Skriftlig fråga 2021/22:830 av David Lång (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2022-01-19
Överlämnad
2022-01-19
Anmäld
2022-01-20
Svarsdatum
2022-01-26
Sista svarsdatum
2022-01-26
Besvarad
2022-01-26

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Finansminister Mikael Damberg (S)

 

Utländska stöldligor plundrar Sverige på miljardbelopp varje år. De internationella ligorna beräknas ligga bakom så mycket som 90 procent av alla stölder av jordbruksmaskiner, båtmotorer och bildelar och omkring hälften av alla bostadsinbrott. Därefter fraktas godset ut ur Sverige och säljs i stor utsträckning inom det forna östblocket utanför EU.

Vid gränsen står uniformerade tulltjänstemän och vinkar förbi dessa bilar med stöldgods. Där står de och kan inte annat, helt enkelt för att de saknar befogenheter, utrustning och tillräcklig bemanning. Visserligen har Tullverket nyligen tilldelats möjlighet att kvarhålla misstänkt stöldgods men saknar fortfarande befogenhet att aktivt söka efter det.

I Finland har tulltjänstemännen större befogenheter än i Sverige. Magdalena Andersson har tidigare sagt att Tullverket inte ska ta över polisens arbetsuppgifter, men det skulle inte behövas om vi även i Sverige skulle klassa utförsel av stöldgods som ett smugglingsbrott. I Finland finns också en mer utvecklad samverkan mellan tull, polis och gränsbevakning för att förhindra att internationella stöldligor rör sig över gränserna.

Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Mikael Damberg:

 

Tänker regeringen dra lärdom av andra länders hantering, förslagsvis det finska exemplet, med att klassa utförsel av stöldgods som smugglingsbrott, och om inte, varför?

Svar på skriftlig fråga 2021/22:830 besvarad av Finansminister Mikael Damberg (S)

Fi2022//00214 Finansdepartementet Finansministern Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:830 av David Lång (SD)
Tullverkets befogenheter

David Lång har frågat mig om regeringen tänker dra lärdom av andra länders hantering, förslagsvis det finska exemplet, med att klassa utförsel av stöldgods som smugglingsbrott, och om inte, varför?

Organiserade stöldligor är ett allvarligt samhällsproblem och frågan om att stoppa stöldligor är viktig för att öka tryggheten i samhället. Eftersom Polismyndigheten har det generella och övergripande ansvaret för brottsbekämpningen i landet är en av regeringens viktigaste åtgärder mot stöldligorna att förstärka Polismyndigheten. Sett till polisens årsskiftesstatistik har det aldrig tidigare funnits fler poliser i Sverige.

Tullverkets utökade befogenheter att, i samarbete med polisen, ingripa om en tjänsteman vid en tullkontroll fattar misstanke om t.ex. utförsel av stöldgods har stora likheter med den finska regleringen som anger att den finska tullen för att förhindra eller utreda ett annat brott än ett tullbrott får kvarhålla en vara som ska föras in till eller ut från eller transiteras via Finland, om det finns grundad anledning till detta. Ett sådant kvarhållande ska då utan dröjsmål meddelas den myndighet som fattar beslut om beslag.

De senaste åren har Tullverkets resurser stärkts avsevärt. Myndighetens anslag har sedan 2017 ökat med 30 procent, vilket gjort att personalstyrkan kunnat öka med ca 315 årsarbetskrafter till och med 2021. I och med riksdagens budgetbeslut från förra året höjs Tullverkets anslag med 175 miljoner för 2022, och ytterligare höjningar beräknas ske 2023 och 2024. Med dessa anslagshöjningar räknar Tullverket med att kunna anställda ännu fler. Höjningarna i riksdagens budgetbeslut är dock inte varaktiga.

Stockholm den 26 januari 2022

Mikael Damberg

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.