Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

turistindustrin

Skriftlig fråga 2004/05:438 av Nyström, Elizabeth (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-11-25
Anmäld
2004-11-25
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2004-12-08
Svar anmält
2004-12-08

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 25 november

Fråga 2004/05:438

 av Elizabeth Nyström (m) till statsrådet Ulrica Messing om turistindustrin

Den svenska turistindustrin är en växande tjänstenäring med ett omfattande utbildningsbehov. På olika nivåer i vårt utbildningssystem har man uppmärksammat behovet och i dag finns utbildningar med inriktning på turism inom gymnasieskolan, folkhögskolor, PU, KY och på högskole- och universitetsnivå.

I samband med beslutet om avveckling av PU-utbildningarna har gallringen inom KY-myndigheten redan hårt drabbat ett antal väl etablerade och efterfrågade turismutbildningar. KY-myndighetens tjänstemän har motiverat sina beslut med att turism representerar en "otydlig yrkesroll".

Turism sysselsätter ca 125 000 helårsanställda i Sverige. Trenden i världen liksom i Sverige är en stadig, långsiktig ökning av turism som industri.

Kunskaper i ämnen som marknadsföring, produktutveckling, paketering, reseplanering och bokning, information och kommunikation, service, administration, datakunskap med mera i kombination med praktik på blivande arbetsplatser i näringen, är grunden för att kunna försvara och öka såväl sysselsättning som näringens ekonomiska bidrag till den svenska välfärden.

Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta för att underlätta övergången av branschens utbildningar till KY, så att väl fungerande institutioner inte sållas bort utan kan fortsätta att verka i den viktiga generella kompetensutvecklingen av svensk turism?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:438 besvarad av

den 8 december

Svar på fråga 2004/05:438 om turistindustrin

Statsrådet Lena Hallengren

Elizabeth Nyström har frågat statsrådet Ulrica Messing vilka åtgärder hon ämnar vidta för att underlätta övergången för de turismutbildningar som bedrivs som påbyggnadsutbildningar till kvalificerad yrkesutbildning (KY). Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Jag vill först upplysa Elizabeth Nyström om att det inte har fattats något beslut om att de kommunala påbyggnadsutbildningarna (PU) ska avvecklas. Tvärtom är det regeringens uppfattning att det är en viktig uppgift för kommunerna att erbjuda utbildningsmöjligheter som svarar mot arbetslivets behov och invånarnas efterfrågan. Det är en fördel om det i större utsträckning kan ske i samarbete mellan kommuner och regioner eftersom det ökar förutsättningarna att säkerställa finansieringen av utbildningarna.

Det som avvecklas är den lagfästa rätten till interkommunal ersättning för riksrekryterande påbyggnadsutbildningar. Systemet med den interkommunala ersättningen har medfört stora kostnadsmässiga problem för flera kommuner. Som regeringen anförde i budgetpropositionen för 2004 (prop.2003/04:1) borde det prövas om vissa av de påbyggnadsutbildningar som bedrivs enligt nuvarande regler kan vidareutvecklas till utbildningsformer med ett statligt ansvar. För att möjliggöra detta överförs 250 miljoner kronor från det generella statsbidrag som kommunerna erhåller. Detta är knappt en tredjedel av de kostnader som de interkommunala ersättningarna har beräknats uppgå till. Det betyder att huvuddelen av resurserna för detta ändamål finns kvar hos kommunerna.

Under 2004 har alla huvudmän haft möjlighet att ansöka om att konvertera påbyggnadsutbildningar med interkommunal ersättning till någon statlig utbildningsform, till exempel kvalificerad yrkesutbildning.

Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning har bland sina uppgifter att självständigt fatta beslut om statsbidrag till utbildningar. Till myndigheten har inkommit 21 ansökningar från huvudmän för PU inom turism- och restaurangsektorn. Av dessa har nio ansökningar uppfyllt de kvalitativa kraven för att bli föremål för fortsatt handläggning.

De som inte uppfyller kraven för att konverteras till en kvalificerad yrkesutbildning har möjlighet att fortsätta som en kommunal påbyggnadsutbildning om huvudmannen så önskar. Är en sådan utbildning efterfrågad av sökande och av arbetslivet bör det vara naturligt att göra ett sådant övervägande i samverkan med andra kommuner.

Jag instämmer i uppfattningen att turistnäringen är viktig för Sverige. Samtidigt är den mångfacetterad och har behov av kompetens av skilda slag och medarbetare med olika utbildningsprofiler. Dessa kompetensbehov tillgodoses inom olika utbildningsformer och inte endast inom den kvalificerade yrkesutbildningen. Jag vill emellertid påpeka att turismsektorn redan är väl företrädd inom den kvalificerade yrkesutbildningen. Under 2003/04 finns i verksamheten 36 pågående utbildningar med 1 350 platser med inriktning mot turism- och restaurangsektorn. Därtill kommer de som bedrivs som PU, utbildningar inom gymnasieskolan, högskolan, folkhögskolorna och de kompletterande utbildningarna.

Det är samtidigt viktigt att observera att efterfrågan på arbetskraft med turisminriktad utbildning inte är entydigt positiv. Av de som avslutade en sådan kvalificerad utbildning år 2002 hade mindre än 50 % anställning inom branschen året efter. Det verkliga behovet ska alltså inte överskattas.

Min uppfattning är sammanfattningsvis att utbudet av utbildningar på området är stort. Möjligheterna för huvudmännen att bedriva sådana i olika former, bland annat som påbyggnadsutbildningar, är väl tillgodosedda.

Jag finner därför inga skäl att vidta någon åtgärd i detta avseende.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.