Turkiet och förtryckta kristna minoriteter
Skriftlig fråga 2007/08:1632 av Kerimo, Yilmaz (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-09-09
- Anmäld
- 2008-09-11
- Besvarad
- 2008-09-17
- Svar anmält
- 2008-09-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 9 september
Fråga
2007/08:1632 Turkiet och förtryckta kristna minoriteter
av Yilmaz Kerimo (s)
till utrikesminister Carl Bildt (m)
EU har under många år kritiserat Turkiet för deras behandling av landets nationella minoriteter. Ändå fortsätter Turkiet med sina kränkningar.
Det senaste exemplet är att tre byar runt omkring St. Gabriel-klostret i Midyat vill ta över landområden som har tillhört Mor Gabriel-klostrets stiftelse sedan hundratals år tillbaka. Trots att Mor Gabriel-klostret har dokument som bevisar dess äganderätt godkänner myndigheterna konfiskering av marken. St. Gabriel-klostret är en symbol och ett hopp för assyrier/syrianer runt om i världen att kunna återvända. På detta sätt vill man återigen avskräcka assyrier/syrianer från att återvända till sina hemtrakter. Feodalsystemet är mycket starkt i området och den turkiska staten uppmuntrar återigen till ockupation av mark som tillhör assyrier/syrianer.
Agerandet står i strid med alla internationella åtaganden och konventioner som Turkiet har förbundit sig att följa. EU måste i medlemskapsförhandlingarna med Turkiet ännu tydligare än hittills markera att Turkiet måste skydda sina minoriteter och deras egendom.
Min fråga till utrikesminister Carl Bildt är:
Hur avser utrikesministern att agera för att visa för den turkiska staten att Sverige och EU inte accepterar Turkiets fortsatta brott mot mänskliga rättigheter och förtryck av minoritetsgrupper?
Svar på skriftlig fråga 2007/08:1632 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt
Svar på fråga
2007/08:1632 Turkiet och förtryckta kristna minoriteter
Utrikesminister Carl Bildt
Yilmaz Kerimo har frågat mig hur jag avser att agera för att visa för den turkiska staten att Sverige och EU inte accepterar Turkiets fortsatta brott mot mänskliga rättigheter och förtryck av minoritetsgrupper.
Omständigheterna kring fallet med Mor Gabriel-klostrets egendomsrätt visar på oklarheter inte minst i förhållande till den rättsliga processen. Fallet har också tydligt uppmärksammats av bland annat EU-kommissionens kontor i Turkiet, som fortsätter att följa utvecklingen mycket noggrant.
Full respekt för de mänskliga rättigheterna, däribland minoritetsrättigheter och religionsfrihet, ska vara grundläggande i en demokrati som Turkiet. Under de senaste åren har också utvecklingen gått framåt. Senast i februari antog Turkiets parlament en revidering av lagen om (religiösa) stiftelser. Jag förväntar mig att tillämpningen av lagen ska bidra till att religionsfriheten i landet i praktiken stärks, däribland kristna samfunds möjligheter att utan hinder bedriva sin verksamhet.
En avgörande förutsättning för att Turkiet ska kunna bli medlem i EU är naturligtvis att respekten för de mänskliga rättigheterna stärks. För detta krävs att reformprocessen i sin helhet accelererar och att konkreta framsteg görs, vilket EU och Sverige fortsätter att mycket tydligt påtala för Turkiet. Eftersom ett framtida medlemskap förblir en av de starkaste drivkrafterna för ytterligare reformer i landet är det samtidigt mycket viktigt att EU entydigt står fast vid att Turkiet ska erbjudas fullvärdigt medlemskap när samtliga kriterier för detta har uppfyllts.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.