Turkiets godtyckliga dom mot fader Aho

Skriftlig fråga 2020/21:2500 av Robert Hannah (L)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-04-13
Överlämnad
2021-04-13
Anmäld
2021-04-14
Svarsdatum
2021-04-21
Sista svarsdatum
2021-04-21
Besvarad
2021-04-21

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

För drygt hundra år sedan, före det assyriska/syrianska folkmordet Seyfo, var Tur Abdin i sydöstra Turkiet ett av världens mest kyrko- och klostertätaste områden. Folkmordet utrotade nästan hela befolkningen. I dag är det en kulturellt och religiöst viktig plats för den marginaliserade kvarvarande assyriska/syrianska befolkningen, men också för den stora diasporan runt om i världen.

För ett par år sedan bestämde sig en präst, fader Aho Bileçen, att renovera och återigen öppna ett av Tur Abdins gamla kloster. Nu har han dömts till två år och en månads fängelse för medlemskap i en terrorstämplad organisation.

Den enda grunden för anklagelsen var att han gav mat och vatten till personer som åklagaren menade var medlemmar i PKK. Av allt att döma var dock fader Aho en neutral part, och hans kloster var öppet för allmänheten.

Den här berättelsen är på intet sätt ny. Under de senaste decennierna har assyrier/syrianer, kurder och andra befolkningsgrupper i sydöstra Turkiet pressats mellan den turkiska regeringen på den ena sidan och PKK-gerillor på den andra. Om de inte uttryckligen säger sig stödja den turkiska regeringen behandlas de som om de stödjer PKK, och vice versa. Allt tyder alltså på att det handlar om en oskyldig präst som har hamnat i en omöjlig situation i en konflikt som inte har angått honom.

Frilansjournalisten Nuri Kino skriver i en debattartikel i tidningen Globar Bar att fader Ahos hopp nu vilar hos omvärldens engagemang i frågan. För mig är det självklart att Sverige bör agera genom EU för att sätta press på Turkiet, så att fader Aho kan friges.

Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:

 

Är regeringen beredd att i utrikesrådet lyfta frågan om fader Ahos frigivning, med målet att EU gemensamt ska sätta press på Turkiet i frågan?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:2500 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)

UD2021/05560 Utrikesdepartementet Utrikesministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:2500 av Robert Hannah (L) Turkiets godtyckliga dom mot fader Aho

Robert Hannah har frågat mig om regeringen är beredd att i utrikesrådet lyfta frågan om fader Ahos frigivning, med målet att EU gemensamt ska sätta press på Turkiet i frågan.

Regeringen ser med stort allvar på utvecklingen i Turkiet avseende bristande respekt för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Detta omfattar situationen för oppositionspolitiker, journalister, personer som tillhör religiösa minoriteter, människorättsförsvarare och fackliga företrädare. EU måste självfallet bidra till att motverka denna utveckling, något jag tydligt framhållit i utrikesrådet, senast i mars i år.

Europeiska rådet gjorde vid sitt möte i mars klart att dialog med Turkiet om respekt för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer utgör en central del i relationen EU-Turkiet. Detta underströks också av Europeiska kommissionens ordförande von der Leyen och Europeiska rådets ordförande Michel vid deras gemensamma möte med president Erdoğan den 6 april.

Jag har tidigare redogjort för regeringens syn på bristerna vad gäller mänskliga rättigheter, inklusive yttrandefrihet och situationen för folkvalda representanter i svaret på fråga 2020/21:656 och 2020/21: 2343 av Sara Gille, fråga 2020/21:1615 av Amineh Kakabaveh samt fråga 2020/21:1766 och fråga 2020/21:2433 av Markus Wiechel.

Stockholm den 21 april 2021 –

Ann Linde

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.