Turkiets islamistiska utveckling
Skriftlig fråga 2020/21:16 av Robert Hannah (L)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-09-09
- Överlämnad
- 2020-09-10
- Anmäld
- 2020-09-11
- Svarsdatum
- 2020-09-16
- Sista svarsdatum
- 2020-09-16
- Besvarad
- 2020-09-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Ann Linde (S)
Turkiet har i decennier förtryckt och förföljt sina religiösa minoriteter. År 1915 utrotades nästan hela landets kristna folkgrupper i det armeniska folkmordet, seyfo. Förtrycket och förföljelserna har fortsatt sen dess. I dag är den kristna närvaron i Turkiet nästan utplånad. Olagliga fängslanden, kidnappingar och politiskt förtryck mot oliktänkande är mycket vanligt förekommande i landet. Turkiet har på senare år under president Recep Tayyip Erdoğan återupptagit sin islamistiska samhällsutveckling. Religiösa krafter får starkare inflytande i politiken och det turkiska styret islamiserar Turkiet.
Den turkiska staten har i många år fört en kampanj för att få helgedomen Hagia Sofia omvandlad till en moské. Det är en effekt av den nationalistiska och islamistiska utvecklingen i landet. Hagia Sofia upprättades först som en kyrka för att därefter bli en moské. År 1934 sekulariserades helgedomen och blev ett museum. I decennier har byggnaden funnits på Unescos världsarvslista.
Hagia Sofia har varit en symbol för kristendomens historia i Turkiet. Men framför allt har den på senare år symboliserat religioners förståelse för varandra. Människor, såväl kristna och muslimer som icke-religiösa har vallfärdat till helgedomen för att få ta del av dess historia och skönhet. Omvandlingen av Hagia Sofia är bara ett i raden av kontroversiella turkiska beslut som visar på nationens islamisering och förminskning av religiösa minoriteter.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:
Vad gör ministern för att säkerställa Turkiets religiösa minoriteters rättigheter med tanke på den islamisering som pågår i landet?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:16 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)
Utrikesdepartementet
Utrikesministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:2121 av Markus Wiechel (SD)
Utvecklingen i Turkiet och fråga 2020/21:16 av Robert Hannah (L) Turkiets islamistiska utveckling.
Markus Wiechel har frågat mig hur jag ser på utvecklingen i Turkiet och om jag avser att agera mot bakgrund av vad vi sett på senare tid. Markus Wiechel uppmärksammar särskilt situationen för minoriteter och politiskt oppositionella i Turkiet. Markus Wiechel nämner också Turkiets agerande i Syrien respektive Irak, samt i östra Medelhavet. Robert Hannah har frågat mig vad jag gör för att säkerställa Turkiets religiösa minoriteters rättigheter med tanke på den islamisering som pågår i landet. Jag väljer att besvara frågorna samlat.
Jag har tidigare redogjort för regeringens syn på den negativa utvecklingen gällande mänskliga rättigheter och demokrati i Turkiet, på beslutet om att administrera Hagia Sofia som en moské, samt på Turkiets agerande i sitt närområde i svar på ett antal frågor, bland annat 2019/20:148 och 2019/20:1882 av Sara Gille, 2019/20:1725 av Björn Söder, 2019/20:2043 av Margareta Cederfelt, 2019/20:139 av Mats Nordberg samt frågorna 2019/20:134 och 2019/20:2046 av Markus Wiechel.
Regeringen ser med djup oro på utvecklingen i Turkiet. Det gäller inte minst respekten för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Den turkiska konstitutionen stadgar att Turkiet är en sekulär stat med religionsfrihet. Diskriminering på grund av religion är förbjuden. Ingen religiös grupp åtnjuter någon explicit rättslig status i konstitutionen. Vissa minoriteter som de judiska, grekisk-ortodoxa och armenisk-ortodoxa har dock särskilda garantier och skydd. Andra trossamfund har betydligt sämre förutsättningar, särskilt vad avser förvärv av egendom och erkännande av egendom som religiösa samlingsplatser.
Genom reformstödet till Turkiet stödjer Sverige det turkiska civila samhället, människorättsförsvarare, media och andra aktörer som arbetar för att stärka efterlevnaden av mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Regeringen är även pådrivande i internationella fora för att uppmärksamma kränkningar och övergrepp av de mänskliga rättigheterna.
Jag har fördömt den militära offensiven i nordöstra Syrien. Inspektionen för strategiska produkter återkallade i oktober 2019 samtliga gällande utförseltillstånd om försäljning av krigsmateriel till Turkiet. Därmed sker ingen sådan export. Regeringen hade före beslutet uttalat att Turkiets militära operation i Syrien stred mot de folkrättsliga reglerna och FN-stadgan.
Regeringen ser med allvar på den upptrappade situationen i östra Medelhavet. Sverige stödjer tydligt Cypern och Grekland vad gäller respekten för deras suveränitet och rättigheter i enlighet med folkrätten. Inom EU har regeringen särskilt betonat vikten av att skapa förutsättningar för dialog och nedtrappning.
Stockholm den 16 september 2020
Ann Linde
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.