Turkiska ambassadens agerande

Skriftlig fråga 2019/20:699 av Robert Hannah (L)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2019-12-19
Överlämnad
2019-12-20
Sista svarsdatum
2020-01-03
Svarsdatum
2020-01-10
Besvarad
2020-01-10
Anmäld
2020-01-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

Förnekelse är den sista fasen i ett folkmord. Ett levande exempel på det är folkmordet seyfo på armenier, assyrier och greker, som än i dag förnekas av Turkiet.

På Forum för levande historias programkväll Övergrepp och folkmord under det Osmanska riket 1915 manifesterades Turkiets obehagliga förnekelsepolitik.

I panelen satt fyra forskare, modererade av professor David Gaunt, som talade om folkmordets olika aspekter, bland annat om den utstuderade förnekelsepolitiken. Som ett brev på posten ställde sig en representant för den turkiska ambassaden upp i den efterföljande frågestunden och beklagade sig över att seminariet spred lögner med begrepp som Turkey-bashing. Den turkiska diplomaten avväpnades elegant av moderatorn, men det var inte desto mindre smärtsamt att beskåda, särskilt för de närvarande som är ättlingar till folkmordsöverlevare.

Det råder i dag enighet bland seriösa forskare om att det som hände i Osmanska riket i skuggan av det första världskriget var folkmord. Det är förutom att det är belagt i forskningen också erkänt av Sveriges riksdag och ett stort antal demokratiska länders parlament.

Sveriges regering hade aldrig accepterat att en företrädare för tyska ambassaden skulle ställa sig upp på svenska myndigheters seminarier och försöka tysta forskare som talade om Förintelsen. Den svenska regeringens inställning att inte erkänna seyfo är inget annat än ett erkännande av Turkiets rätt att fortsätta med sitt förtryck mot alla som hävdar att folkmordet har skett. Den svenska regeringen bär därför ett ansvar för att Turkiet fortsätter sin förnekelsepolitik.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:

 

Anser ministern att det är acceptabelt att representanter för den turkiska ambassaden tystar, stör och avbryter debatter som anordnas av svenska myndigheter och institutioner, och vidtar ministern i annat fall någon åtgärd?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:699 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)



Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:699 av Robert Hannah (L) Turkiska ambassadens agerande

Robert Hannah har frågat mig om jag anser att det är acceptabelt att representanter för den turkiska ambassaden tystar, stör och avbryter debatter som anordnas av svenska myndigheter och institutioner, och om jag i annat fall vidtar någon åtgärd.

För regeringens del råder ingen tvekan om att det begicks fruktansvärda övergrepp mot den armeniska folkgruppen och andra minoriteter i det sönderfallande Osmanska riket under första världskriget. Det är viktigt att dessa händelser inte faller i glömska utan fortsätter att uppmärksammas, dels för att hedra offren och dess familjer men dels också för att det aldrig ska upprepas.

Regeringen vill bidra till att främja förståelse, debatt och dialog om händelserna i det sönderfallande Osmanska riket. Inom ramen för samtal och debatt om dessa händelser är det viktigt att alla ges möjlighet att fritt uttrycka åsikter och kunna ta emot och sprida information och tankar. Självklart har alla också ett ansvar att bidra till ett gott samtalsklimat.

Sverige har verkat för att bidra till dialogen i Turkiet och mellan Turkiet och Armenien. Genom det bilaterala reformsamarbetet med Turkiet har Sverige gett stöd till Hrant Dink Foundation, som bidragit till att etablera det första armeniska institutet i Turkiet och arbetar för dialog och samförstånd mellan turkar och armenier i landet. Sverige har även gett stöd till det så kallade Armenia–Turkey Normalization Process, ett EU-finansierat projekt som främjar dialog och samverkan mellan armeniska och turkiska civilsamhällesorganisationer.

Stockholm den 10 januari 2020

Ann Linde

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.