Umgängessabotage
Skriftlig fråga 2023/24:748 av Runar Filper (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-03-20
- Överlämnad
- 2024-03-21
- Anmäld
- 2024-03-22
- Svarsdatum
- 2024-03-27
- Sista svarsdatum
- 2024-03-27
- Besvarad
- 2024-03-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Domstolstrots i vårdnadsmål beivras inte i Sverige, och det finns i dag därför stora möjligheter att strunta i domslut utan att detta får efterverkningar, exempelvis när ett umgängesschema upprättas av rätten.
Hävdar den ene föräldern att ett barn inte vill träffa den andre föräldern kan denne förälder hänvisa till det utan risk för att anses ha försvårat umgänget. Det räcker med att barnet säger att det inte vill. Vad som kan ha orsakat barnets ovilja tas inte i beaktande. Om det grundar sig i att barnet vet att boendeföräldern förväntar sig det (efter påverkan) tar varken socialtjänst eller domstol direkt hänsyn till det.
Att en av föräldrarna använder påverkan för att nå framgång i en vårdnadstvist eller efter att en dom avgjorts förskjuter den andra föräldern från ett barn drabbar både mammor och pappor men framför allt barnet.
Flera lagändringar krävs innan lagstiftarens intention om alla barns rätt till en nära och god kontakt med båda föräldrar är verklighet. Umgängessabotage är inte straffbart i Sverige, till skillnad från i till exempel USA och andra länder.
Min fråga till justitieminister Gunnar Strömmer blir därför:
Kommer ministern att se över om umgängessabotage kan kriminaliseras, så som i vissa delstater i USA?
Svar på skriftlig fråga 2023/24:748 besvarad av Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på fråga 2023/24:748 Umgängessabotage
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på fråga 2023/24:748 av Runar Filper (SD)
Umgängessabotage
Runar Filper har frågat mig om jag kommer att se över om umgängessabotage kan kriminaliseras, så som i vissa delstater i USA.
Vid alla beslut om vårdnad, boende och umgänge är det barnets bästa som är avgörande. Även vid verkställighet av sådana beslut ska barnets bästa komma i främsta rummet. Föräldrar som har en vårdnadstvist har ett ansvar att se till att barnet inte hamnar i kläm eller utsätts för otillbörliga påtryckningar. Att en förälder ägnar sig åt umgängessabotage kan leda till att det inte längre är till barnets bästa att barnet bor hos den föräldern.
I brottsbalken föreskrivs straffansvar för egenmäktighet med barn i olika situationer. Därigenom straffbeläggs gärningar som utgör ingrepp i eller missbruk av vårdnad enligt reglerna i föräldrabalken. Det finns för närvarande inte någon plan på ytterligare kriminalisering i det avseende som Runar Filpers fråga rör.
Som utgångspunkt är det i många fall bäst för barnet att båda föräldrarna är delaktiga i barnets förhållanden och tar ansvar för barnet. Så är dock inte alltid fallet. För mig och den här regeringen är det en självklarhet att barn ska skyddas från alla former av våld och andra typer av kränkningar. På familjerättens område pågår nu därför ett intensivt arbete i Regeringskansliet med att bereda åtgärder som kan stärka barns rätt till en trygg uppväxt, fri från våld, med avstamp i de förslag som har lämnats i betänkandet Tryggare hem för barn (SOU 2022:71). En proposition utifrån det nämnda betänkandet planeras till september i år.
Stockholm den 27 mars 2024
Gunnar Strömmer
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.