Underbehandling av benskörhet
Skriftlig fråga 2013/14:203 av Karlsson, Agneta (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2013-12-17
- Anmäld
- 2013-12-17
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2014-01-14
- Svar anmält
- 2014-01-15
- Besvarad
- 2014-01-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 17 december
Fråga
2013/14:203 Underbehandling av benskörhet
av Agneta Karlsson (S)
till socialminister Göran Hägglund (KD)
Att många sjukdomar är underbehandlade är tyvärr inget nytt. Desto mer anmärkningsvärd är underbehandling när det finns såväl bra och billiga behandlingar som tydliga riktlinjer för hur det ska ske.
Ett sådant område är benskörhet, osteoporos, en sjukdom som drabbar hälften av alla kvinnor över 50 år. Ju äldre vi kvinnor blir, desto högre är risken. Resultatet är skört skelett, vilket ökar risken för höftfrakturer och kotsammanpressningar markant. För över ett och ett halvt år sedan införde Socialstyrelsen nya nationella riktlinjer för behandlingen av benskörhet, vilket innebär att det finns en tydlig process och prioriteringslista för hur riskgruppen ska identifieras, diagnostiseras och behandlas.
Men sjukvården förefaller inte ha implementerat riktlinjerna. I årets upplaga av Öppna jämförelser framgår att det är mellan 8 och 24 procent av de patienter som varit sjukhusinlagda på grund av benskörhet som står på läkemedelsbehandling. Enligt Socialstyrelsens riktlinjer borde det vara 60–70 procent som får behandling. Detta är mycket märkligt, bland annat mot bakgrund av att det finns säkra och effektiva läkemedel sedan många år och att första linjens behandling kostar ungefär 250 kronor per kvinna och år.
Trots att detta är en stor folksjukdom med nationella riktlinjer och billig behandling kvarstår problemet med mycket stor underbehandling.
Vad avser socialministern att göra för att få till stånd en fullgod implementering av behandlingsriktlinjerna för benskörhet?
Svar på skriftlig fråga 2013/14:203 besvarad av Socialminister Göran Hägglund
den 15 januari
Svar på fråga
2013/14:203 Underbehandling av benskörhet
Socialminister Göran Hägglund
Agneta Karlsson har frågat mig vad jag avser göra för att få till stånd en fullgod implementering av behandlingsriktlinjerna för benskörhet.
Inledningsvis vill jag säga att alla patienter bör erbjudas en behovsanpassad vård av god kvalitet som baseras på bästa tillgängliga kunskap. Nationella riktlinjer är ett viktigt verktyg som bidrar till att vården i högre grad baseras på kunskap. Det är Socialstyrelsens ansvar att fastställa och implementera nationella riktlinjer. För närvarande finns riktlinjer för kroniska sjukdomar som till exempel benskörhet, diabetes, stroke, hjärt- och kärlsjukdomar, missbruks- och beroendevård m.fl. Inom de områden där det finns riktlinjer minskar variationer i praxis samtidigt som det sker en positiv utveckling av resultat.
Regeringen har tagit flera initiativ för att bidra till en mer kunskapsbaserad och jämlik vård. Mellan åren 2014-2017 pågår en stor satsning på kroniska sjukdomar. I satsningen ingår att utarbetat en strategi och en handlingsplan med insatser för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar. Detta arbete utförs i nära samarbete med förträdare för organisationer för olika professioner och patientgrupper, Sveriges Kommuner och Landsting och statliga myndigheter.
Vidare stödjer regeringen arbetet inom den Nationella Samordningsgruppen för Kunskapsstyrning, NSK. NSK består av företrädare för sex statliga myndigheter inom hälso- och sjukvårdsområdet och företrädare för landsting och regioner. Gruppen arbetar med att effektivisera spridning av ny kunskap inom vården, bland annat nationella riktlinjer.
För att särskilt stödja implementeringen av riktlinjerna för rörelseorganens sjukdomar har regeringen i regleringsbrev för 2014 gett Socialstyrelsen i uppdrag att utarbeta målnivåer för indikatorer i nationella riktlinjer för dessa sjukdomar. Målnivåerna anger hur stor andel av patienterna som bör få en åtgärd eller vilka resultat vården bör uppnå för varje indikator.
Inom ramen för regeringens strategi för en god och mer jämlik vård pågår arbete för att komma tillrätta med omotiverade skillnader mellan kvinnor och män. Socialstyrelsen har bland annat i uppdrag att ta fram ett utbildningspaket för vårdpersonalen om professionellt bemötande och omhändertagande i vården oavsett patientens bakgrund. Socialstyrelsen har också i uppdrag att utveckla jämlikhetsperspektivet i de nationella riktlinjerna. Vidare har Myndigheten för vårdanalys fått i uppdrag att analysera bakomliggande faktorer när det gäller bristande jämlikhet och jämställdhet i vården. Analysen ska ge ökad kunskap om bland annat vårdens ersättningssystem, ledning och styrning samt hur dessa aspekter påverkar jämlikheten i vården.
Jag bedömer att dessa insatser kommer att bidra till en mer kunskapsbaserad vård som ger förutsättningar för att patienter får en vård baserad på bästa tillgängliga kunskaper.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.