Ungas politiska deltagande
Skriftlig fråga 2021/22:142 av Ebba Hermansson (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-10-13
- Överlämnad
- 2021-10-14
- Anmäld
- 2021-10-19
- Svarsdatum
- 2021-10-20
- Sista svarsdatum
- 2021-10-20
- Besvarad
- 2021-10-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
Ett av regeringens ungdomspolitiska mål är att unga ska ha inflytande över samhällsutvecklingen. Detta bygger dels på att unga ska ges möjlighet att göra sig hörda i olika politiska sammanhang och demokratiska processer, dels på att de ska ha reella möjligheter att påverka och delta i politiska beslut. Unga väljare mellan 18 och 29 år utgör omkring en femtedel av de röstberättigade. Detta återspeglas dock inte sett till vilka som de facto nomineras och sedan väljs in i de olika politiska församlingarna.
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors rapport Ung idag 2021 konstaterar att andelen unga som nominerades till allmänna val 2018 var 5 procent i riksdagsvalet och 4 procent i valen till landstings- och kommunfullmäktige. Det var en minskning av andelen unga som blev valda på samtliga nivåer. Knappt 3 procent av de valda ledamöterna i kommunfullmäktige var 18–24 år, samtidigt som denna åldersgrupp utgjorde över 9 procent av de röstberättigade.
Att unga är underrepresenterade i de politiska beslutsprocesserna får den uppenbara konsekvensen att de i lägre utsträckning får vara med och bestämma över samhällsutvecklingen, vilket är i strid med regeringens egen målsättning. Det bör också anses särskilt bekymmersamt då unga i många fall är de som i högst utsträckning kommer att drabbas av de beslut som fattas, eftersom unga ofrånkomligen kommer att få ta över det samhälle politikerna skapar åt dem.
Med anledning av ovanstående problembeskrivning vill jag fråga kultur- och demokratiminister Amanda Lind:
Delar ministern och regeringen ovan nämnda problembeskrivning av ungas underrepresentation, och vad ämnar ministern och regeringen i så fall göra för att främja ett ökat deltagande bland unga i de politiska församlingarna?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:142 besvarad av Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
Svar på fråga 2021/22:142 av Ebba Hermansson (SD)
Ungas politiska deltagande
Ebba Hermansson har frågat mig om jag delar problembeskrivningen av ungas underrepresentation, och vad jag och regeringen ämnar göra i så fall för att främja ett ökat deltagande bland unga i de politiska församlingarna.
Ungdomars deltagande i de folkvalda politiska församlingarna är avgörande för en livskraftig demokrati. Jag är därför glad över att valdeltagandet bland ungdomar har ökat fyra riksdagsval i rad. I riksdagsvalet 2018 röstade 85,8 procent av ungdomarna i åldern 18–24 år jämfört med 82,2 procent i valet 2014. Ungas deltagande i val till kommun- och regionfullmäktige var något lägre jämfört med val till riksdagen, men trenden har varit stigande.
Det stämmer som frågeställaren skriver att andelen unga är lägre bland de politiskt förtroendevalda än bland de röstberättigade i stort. Arbetet med att förbättra representativiteten bland förtroendevalda är i första hand ett ansvar som vilar på de politiska partierna. Det är mot den bakgrunden viktigt att partierna beaktar ålder vid nominering till förtroendeuppdrag. Bland unga i åldern 16–29 år uppger fyra procent att de är medlemmar i ett politiskt parti medan motsvarande siffra för hela befolkningen är sex procent. Samtidigt tar sig ungdomars politiska engagemang ofta andra uttryck t.ex. genom att stötta åsikter på nätet eller genom medveten konsumtion.
Att unga är delaktiga, sluter upp och har kunskap om hur en demokrati fungerar är på sikt avgörande för demokratins fortlevnad. Därför har regeringen uppdragit åt Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) att ta fram och sprida modeller för hur kommuner kan arbeta strategiskt, sektorsövergripande och långsiktigt med att stärka ungas kunskap om den lokala demokratin, utveckla ungas demokratiska färdigheter och kompetenser samt att främja deltagande och stärka delaktigheten i demokratin (Ku2020/00497/MD).
Regeringen föreslår i budgetpropositionen 2022 insatser för ett högt och mer jämlikt valdeltagande genom att medel tillförs MUCF, där unga är en viktig målgrupp. Ett uppdrag är att genomföra skolval i samband med de allmänna valen 2022. Skolval ger elever en konkret upplevelse av röstningsförfarandet och det ger skolorna ett tillfälle att diskutera frågor om det demokratiska systemet och demokratins principer. Regeringen föreslår vidare att medel tillförs riksdagspartierna för särskilda informationsinsatser i samband med de allmänna valen. Med medlen ges partierna ökade möjligheter att nå ut till väljare, däribland unga röstberättigade.
Stockholm den 20 oktober 2021
Amanda Lind
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.