Ungdomsrån
Skriftlig fråga 2021/22:634 av Adam Marttinen (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-12-15
- Överlämnad
- 2021-12-15
- Anmäld
- 2021-12-16
- Svarsdatum
- 2021-12-30
- Sista svarsdatum
- 2021-12-30
- Besvarad
- 2021-12-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
I en ny rapport från Brottsförebyggande rådet framgår att antalet ungdomsrån som anmälts har fördubblats mellan 2015 och 2019. I samband med dessa rån förekommer det dessutom förhållandevis mycket hot, våld, maktutövning och förnedringslag. Majoriteten av de misstänkta är 15–17 år gamla pojkar med utländsk bakgrund från socioekonomiskt utsatta områden. Även bland de utsatta finns mest pojkar, men här har majoriteten svensk bakgrund.
Utöver statistiskt underlag har vi genom åren tagit del av ett antal medialt uppmärksammade förnedringsrån med tydliga inslag av just svenskfientlighet.
Trots dessa övertydliga inslag svenskfientlighet och ett statistiskt underlag som visar på ett utbrett fenomen så saknas en motsvarande balans i antalet åtal med hatbrottsmotiv när brottsoffren har svensk bakgrund.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:
Avser ministern att vidta några åtgärder så att fler brott med hatbrottsmotiv mot brottsoffer med svensk bakgrund också möts av ett strängare straff genom hatbrottslagstiftningen?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:634 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2021/22:634 av Adam Marttinen (SD)
Ungdomsrån
Adam Marttinen har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder så att fler brott med hatbrottsmotiv mot brottsoffer med svensk bakgrund också möts av ett strängare straff genom hatbrottslagstiftningen.
Hatbrott kan aldrig accepteras i ett demokratiskt samhälle. Som framgår av mitt svar på bl.a. riksdagsfråga 2019/20:977 från Adam Marttinen kan ett rån eller något annat brott som har som motiv att kränka offret på grund av hans eller hennes svenska ursprung bedömas som hatbrott. Ett sådant brott kan ges ett strängare straff.
Att bli utsatt för ett rån är en allvarlig kränkning för den som drabbas. Under perioden 2015–2019 ökade antalet anmälda personrån mot unga kraftigt. Men Adam Marttinen verkar ha missat att antalet anmälda personrån mot unga minskade med 12 procent under 2020. Och hittills under 2021 har antalet anmälda personrån mot unga fram till och med november minskat med 25 procent jämfört med samma period 2020.
Det pågår ett intensivt arbete för att bekämpa, åtala och lagföra dessa brott. Regeringens 34-punktsprogram mot gängkriminaliteten innehåller nya verktyg för de brottsbekämpande myndigheterna, hårdare straff samt ett bättre brottsförebyggande arbete. Flera av åtgärderna riktas helt eller delvis mot unga lagöverträdare.
Jag lade redan för fem år sedan fram det förslag som ledde till att minimistraffet för grovt rån skärptes till lägst fem år. Nu bereder vi ett utredningsförslag som innebär ytterligare skärpningar av rånbrottet. En särskild utredare har lämnat förslag om att minimistraffet för rån ska höjas från fängelse i ett år till fängelse i ett år och sex månader och att bestämmelsen ska utvidgas så att även den som t.ex. tillgriper ett kreditkort och tvingar till sig koden ska dömas för rån.
Regeringen har också skärpt påföljderna för ungdomar som begår brott. Den som döms till ungdomsövervakning får s.k. helghemarrest, dvs. ett förbud att lämna hemmet under helgkvällar och helgnätter. Slopad ungdomsrabatt för 18–20-åringar vid allvarlig brottslighet, såsom rån, kommer från och med den 2 januari 2022 att leda till längre och fler fängelsestraff. Regeringen har dessutom nyligen gett en särskild utredare i uppdrag att se över regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år.
Rättsväsendets förmåga att hantera rån, liksom andra typer av brott, stärks genom de generella satsningar som regeringen gör för att förstärka Polismyndigheten och övriga rättskedjan. Polismyndigheten har en central roll i arbetet för att motverka och bekämpa hatbrott och myndigheten har getts flera särskilda uppdrag för att fortsatt utveckla och förbättra det arbetet.
Ett mycket intensivt arbete med att motverka rån, oavsett vem som är brottsoffer, pågår alltså.
Stockholm den 27 december 2021
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.