Uppdatering av Socialstyrelsens riktlinjer för stroke
Skriftlig fråga 2023/24:891 av Ulrika Westerlund (MP)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-05-10
- Överlämnad
- 2024-05-13
- Anmäld
- 2024-05-14
- Svarsdatum
- 2024-05-22
- Sista svarsdatum
- 2024-05-22
- Besvarad
- 2024-05-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Varje år drabbas cirka 25 000 personer av stroke i Sverige. Tack vare allt bättre behandling och omhändertagande har under 2000-talet antalet personer som drabbats av stroke och som avlidit med stroke halverats. Stroke ger samtidigt upphov till akuta neurologiska symtom som ofta övergår i långvariga eller permanenta funktionsnedsättningar, exempelvis spasticitet. Dessa kräver resurser inom öppenvård, och det är angeläget att det finns ett stöd för evidensbaserad vård. Underbehandlingen är utbredd.
Både hjärtinfarkt och stroke är vanligare bland äldre personer, och män drabbas i regel tidigare i livet än kvinnor. Risken att dö av hjärtinfarkt och stroke varierar med olika socioekonomiska faktorer, framför allt inkomst, men också yrke, utbildning och socioekonomiska villkor under barndomen. Till exempel är det dubbelt så vanligt att drabbas av stroke i Upplands Bro, Skärholmen, Botkyrka, Rinkeby-Kista och Södertälje än i Danderyd och på Östermalm. Riktlinjerna ska bidra till jämlik vård.
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid stroke publicerades första gången 2000. Den senaste större revideringen gjordes 2017–2018, och en mindre översyn gjordes 2019–2020. Nu har det alltså gått sju till åtta år sedan den senaste omfattande utvärderingen trots att strokevården, som omfattar många patienter, är ett område med snabb utveckling. I regionerna pågår arbetet med att införa ett personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp, Stroke TIA – fortsatt vård och rehabilitering, sedan hösten 2022. För andra riktlinjeområden finns åtgärder planerade för 2024/25 för 13 av 23 riktlinjeområden.
Mot den bakgrunden vill jag fråga statsrådet Acko Ankarberg Johansson:
Avser regeringen att ge Socialstyrelsen i uppdrag att följa upp och uppdatera riktlinjerna för stroke?
Svar på skriftlig fråga 2023/24:891 besvarad av Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Svar på fråga 2023/24:891 Uppdatering av Socialstyrelsens riktlinjer för stroke
till Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Svar på fråga 2023/24:891 av Ulrika Westerlund (MP)
Uppdatering av Socialstyrelsens riktlinjer för stroke
Ulrika Westerlund har frågat mig om regeringen avser att ge Socialstyrelsen i uppdrag att följa upp och uppdatera riktlinjerna för stroke.
Jag vill börja med att tacka Ulrika Westerlund för att hon lyfter frågan. Det är positivt att antalet personer som drabbats av stroke och som avlidit med stroke har halverats under 2000-talet. Samtidigt är det problematiskt att det finns skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället.
Hälso- och sjukvården ska vara av god kvalitet, jämlik och jämställd. För att uppnå detta är det centralt att hälso- och sjukvården baseras på bästa tillgängliga kunskap. Från nationell nivå är vi måna om att skapa förutsättningar för att patienter, närstående och hälso- och sjukvårdens medarbetare ska vara trygga i att bästa tillgängliga kunskap används i varje vårdmöte. Regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har därför kommit överens om en gemensam inriktning för en sammanhållen och ändamålsenlig kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården. Den gemensamma inriktningen syftar bl.a. till att bidra till en jämlik och kunskapsbaserad vård genom ett tydligare fokus på implementering av aktuell kunskap. Det arbetet ska årligen följas upp.
Socialstyrelsens nationella riktlinjer är ett värdefullt verktyg för att ge vägledning inom de områden där det finns särskilt behov av stöd för beslut och prioriteringar på gruppnivå i styrnings- och ledningsfrågor. Socialstyrelsen är regeringens expertmyndighet och beslutar om vilka riktlinjer som bör tas fram. Expertmyndigheten bedömer återkommande om det finns anledning att uppdatera nationella riktlinjer utifrån olika aspekter, till exempel när kunskapsläget har förändrats. Vid sådana bedömningar behöver prioriteringar göras för att kunna uppdatera de områdena med störst förbättringspotential. Som Ulrika Westerlund nämner har Socialstyrelsen under 2019–2020 genomfört en översyn av de nationella riktlinjerna för vård vid stroke i syfte att säkerställa att riktlinjerna är aktuella och bygger på bästa tillgängliga kunskap. Socialstyrelsen har även inkluderat strokevården i bl.a. utvärderingar om hur covid-19-pandemin påverkat utförandet av den vård som rekommenderas i nationella riktlinjer. Under 2023 har Socialstyrelsen även publicerat utvärderingen Vård som inte bör göras – följsamhet till nationella riktlinjer där vård vid stroke ingår. Av utvärderingen framgår bl.a. vikten av att strokepatienter behandlas på strokeenheter för att riktlinjernas rekommendationer ska följas i högre grad. En högre grad av ändamålsenlig implementering av aktuella riktlinjer och kunskapsstöd är gynnsamt för såväl patienter, som anhöriga och medarbetare i vården.
Regeringen har för närvarande inte för avsikt att ge Socialstyrelsen i uppdrag att uppdatera riktlinjerna för stroke.
Stockholm den 22 maj 2024
Acko Ankarberg Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.