Till innehåll på sidan

uppehållstillstånd för misshandlade kvinnor vid skilsmässa

Skriftlig fråga 1998/99:473 av Ruwaida, Yvonne (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1999-03-19
Anmäld
1999-03-23
Besvarad
1999-03-25

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1998/99:473 av Yvonne Ruwaida (mp) till justitieministern om uppehållstillstånd för misshandlade kvinnor vid skilsmässa

den 19 mars

 

I dag misshandlas, förnedras och våldtas hundratals utländska kvinnor av sina män. För att de skall få stanna i Sverige måste plågan, dvs äktenskapet, pågå i mer än två år, annars åker de ut. Trots misshandel, förnedring och kränkningar som de utsatts för hamnar de oftast i en rättslös situation, där varken Invandrarverket eller Utlänningsnämnden finner detta som skäl för uppehållstillstånd vid skilsmässa. I dag tar Invandrarverket och Utlänningsnämnden dålig hänsyn till om missförhållanden makarna emellan förekommit och många gånger litar de på mannens ord att misshandel inte förekommit trots att hon kan styrka detta.

Nu kanske en förändring är på gång genom de förslag som finns i SOU 1999:16 men under tiden utvisas kvinnor eller tvingas leva kvar med sin plågoande. För att dessa kvinnor inte skall bestraffas dubbelt dels genom misshandeln, dels att utvisas av den svenska staten bör dessa kvinnor få uppehållstillstånd i Sverige. Regeringen bör fram till att en eventuell ny lagstiftning träder i kraft utfärda antingen förordning, moratorium eller amnesti. Världens mest jämställda land, Sverige, bedriver en kvinnofientlig asylpolitik.

Därför vill jag fråga:

 

Avser regeringen att utfärda förordning, moratorium eller amnesti för att dessa psykiskt och fysiskt misshandlade kvinnor skall få stanna i Sverige vid skilsmässa, trots att de inte varit gifta i två år?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Svar på skriftlig fråga 1998/99:473 besvarad av

Svar på fråga 1998/99:473 om uppehållstillstånd för misshandlade kvinnor vid skilsmässa
    Statsrådet Pierre Schori

 

Yvonne Ruwaida har frågat justitieministern om regeringen avser att utfärda förordning, moratorium eller amnesti för att dessa psykiskt och fysiskt misshandlade kvinnor skall få stanna i Sverige vid skilsmässa, trots att de inte varit gifta i två år. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som skall svara på frågan.

Bakgrunden till frågan är de problem som kan uppstå för kvinnor som utnyttjas av män som är stadigvarande bosatta i Sverige och situationen för dem, om parterna separerar. Den s.k. tvåårsregeln medför som regel att kvinnorna utvisas, om de inte har vistats i landet med uppehållstillstånd under två år när förhållandet spricker. Den parlamentariska kommittén om ny instans- och processordning i utlänningsärenden (NIPU) har i sitt betänkande bl.a. tagit hänsyn till Anknytningsutredningens förslag för att begränsa den s.k. kvinnoimporten. I betänkandet läggs bl.a. fram förslag som skall göra det möjligt att frångå tvåårsregeln om kvinnan eller hennes barn utsatts för våld eller allvarliga kränkningar i förhållandet. Det föreslås att uppehållstillstånd som regel skall beviljas, om det görs sannolikt att sökanden eller dennes barn utsatts för övergrepp av allvarlig art under sammanboendet och förhållandet upphört främst på grund av detta.

Regeringen kommer att remittera NIPU:s betänkande. Ändrade regler vid anknytning kan sedan komma att införas redan under år 2000. Regeringen har ingen avsikt att i avvaktan på en ny lagstiftning införa det av Yvonne Ruwaida föreslagna s.k. moratoriet.

Jag vill framhålla att även med nuvarande lagstiftning är det möjligt att, i enskilda fall, bevilja permanent uppehållstillstånd för en kvinna trots att hon inte vistats i landet under de föreskrivna två åren. Grunden är i dessa fall att humanitära skäl anses föreligga.

 

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.